tisdag 25 februari 2014

Vad det pysslats med då?!

Då sambon nu råkade vara hemma om kvällarna förra veckan så passade jag på. Hämtade hem nåt jag funderat på en tid nu redan, alltsedan de dog, de stackars förra..

Tulisukarapun "eldräkor". Fina rödvita, av en privatperson med sju akvarium!
På bilden är den i sina stressfärger, har inte haft macrolinsen hemma så har inga bilder på de granna färgerna än.

Hann pyssla om också dessas hem. Har också börjat komma fram till vilka jag vill behålla av de små, behåller nog de som mest verkar vara shubunkins, med de genomskinkliga fjällen.Nu gäller det bara att kolla att de verkligen är helt friska (funderar lite på om de ännu kan tänkas ha nånslags parasit i gälarna då det ibland verkar så..) och sedan ska jag försöka hitta hem till dem.
 
Hann med några loppisbyten. Sambon verkade nöjd över att vi håller på med också det på FB-loppiset, byten. Bytte ett par skor mot den fina velourtröjan med rävar på åt Trull som man ser i det förra inlägget och en godispåse mot en påse muminfigurer jag tänkte föra till hans dagisgrupp.
Ganska roligt.

Och så på fredag då jag var ensam hemma så åkte jag iväg efter ännu fler räkor, cherryn denna gång. Också dessa av en privatperson för 4.40€ mindre än de kostar i djurbutiken nära oss.
 Nu hoppas jag de börjar trivas och förökas och håller algerna i styr!
Via samma grupp köpte jag en halv rulle härlig tapet. Och på vägen hem stannade jag vid Prisma och råkade hitta en stor tavelram till halva priset. Tycker det blev rätt fint! 
Inte precis som från någon inredningstidning..men hos oss. Madrassen, inklämd under soffans ryggstöd, fick jag äntligen också omklädd så man kan ha den drällandes i vardagsrummet då alla tycker om att sitta/löhö på golvet på den. Nu sticker färgen inte ut längre, den hade nåt hemskt tyg tidigare.. Fixade också Tripps fåtölj som tyget hade spruckit på. Nu hoppas vi den håller ett tag igen, tyget är nog så tunt så tunt redan..

Så hann jag till butiken för att fylla på förråden. Bytte lakan och tvättade kläder och golv (och tömde avloppsrör som inte längre drog, igen, urk). Chattade med vänner och tittade på serier. Men det bästa var nog att få lyssna på musik. Älskar att lyssna ifred, högt. Dansa lite i mörkret, sjunga med på dagen. Och den sista kvällen var jag så avslappnad att jag tog fram nåt jag inte tagit fram på länge, länge.

 Mina ljusbollar. 
 Någongång ska jag täckas ta ut dem i mörkret också, svänga runt dem utan rädsla att de rymmer iväg och slår sönder nåt (fönster, tv, akvarium..). Det är lite lame att snurra på dem inomhus. Men att lite ljus kan göra en så glad. Att få dem att snurra som man sett för sig.

Och så sprang jag. För att klara av en till vecka.

söndag 23 februari 2014

Ett inte så sportigt sportlov..

Det är ju sportlov för tillfället, åtminstone i Helsingforstrakterna, för skolbarnen. Först var jag lite orolig. Det är första året sedan Tripp började sin skolgång, som vi båda jobbar. Sku han sitta ensam hemma och uggla i en vecka?! Inte en så rolig tanke, verkligen inte! Men så kom det fram att dagiset också var stängt på måndag, för att ha utvecklingsdag. Då fick sambon ta ledigt, fast barnen nog säkert gärna kommit till deras extradagis, alltså där jag jobbar. Hade nämnligen åtta av deras vänner hos oss på måndag, roligt! Och medan sambon nu var i farten så tog han ledigt hela veckan. Men han hade tydligen trott att vi sku vara lediga tillsammans! Hah! Minen var bra då han insåg att det inte sku bli ett sådant lov utan att det faktiskt är barnen som har lov. Föräldrar får väl sällan bara slappa! Sist och slutligen fick jag endå lite lov jag också, torsdag och fredag, skönt och behövligt!

För det är nog lite såhär man har kännt sig på sistone..
 Försökte röja lite innan veckan satte igång. Brukar lyssna på musik för att få tankarna att hållas ihop. Har haft jobbigare och jobbigare de senaste åren, med att få nåt gjort med barnen hemma. Har nog nånslags koncentrationssvårigheter och då hjälper musiken mig på nåt sätt att hålla flowet igång, att inte bara hoppa från en sak till en annan utan att egentligen få nåt gjort alls..
 Tripp förvandlade minstingen till nånslags liten jäbä.
och den lilla hade fina dansuppträdanden för oss. Han älskar så att dansa, och det gör ju den danstokiga mamman väldigt glad. Dessutom är han inte alls lika musikkräsen som bröderna. 
 På tisdag hälsade vi på Linda med flickorna en stund på kvällen. Orsaken var egentligen ett litet prickigt fadderbarn. Sku vela att tioåringen snart sku bli smittad, han är ju redan rätt gammal för sådanthär..
Lilla Mira var pigg och glad och visade sina fina konster. Miniliten, 9,5 månader och lätt som en fjäder så står hon bara där framför en och ser glad ut! Ljuvlig!
 Och Trull beordrade genast oss att ta fram bilbanan då vi kom in genom dörren. En så populär leksak! Kolla nu hur den drar till sig folk! Tom. lilla plutten måste komma med och försöka se vad som var så intressant.
                      
 Det är då en batteridriven bilbana med ljud och småsmå bilar som åker upp för rullband och sedan rullar ner igen. De stod länge och lekte med den, våra fina jämnåriga. Tripp vill tyvärr inte länge komma med och leka, det är lite sorligt. Han valde att istället bli ensam hemma. Min stora.
 Så blev det middag i gott sällskap. Säger det väl varje gång vi träffats, men blir bara så glad i hjärtat av detta gäng. De hade igen så väldigt roligt tillsammans.Hade aldrig sett flickorna så fulla med energi som denna kväll, det rusades omkring och fnittrades och skojades vilt. Kurragömma med folk som inte riktigt visste vem som letade och vem som gömde sig. Vem ska räkna?! "Sten-papper-sax- DYNAMIT" .

På onsdagen fick Trapp och Trull äntligen göra det de väntat på såååå länge. Gå in i parkhuset för att leka! Där var flera gamla bekanta parktanter på plats men inga andra barn inomhus så de hade fått röja fritt brand alla leksaker. Så härligt!! Ooh, saknar nog så tiden vi spenderade där. Och vilken lyx att ha ett sådant ställe att gå till som trött och sliten hemmaförälder!! Dessutom måste jag passa på att säga att jag nog är så stolt över sambon nuförtiden, att det inte längre känns för skrämmande att gå in på sådanahär ställen (aldrig att han hade gått in där med första barnet!). Att man inte behöver fundera alls på om de klarar sig en vecka tillsammans. Ok, vi gör saker på våra egna sätt och prioriterar kanske lite olika, men vi är minst lika bra, på våra egna sätt! <3 


 På torsdag kom mamma och hämtade mig och de två yngre. Innan vi åkte iväg till henne så gjorde vi det vi har haft på agendan redan en längre tid. Åkte till Itis och valde nya glasögon! Det har inte blivit av då sambon jobbat så mycket kväll och barnen varit trötta efter dagis. Det är inte det lättaste annors heller med en Trull i sällskapet. Man måste ju noga välja och sitta och prova att de är passliga.
Nu fick mamma promenera omkring med Trull medan Trapp och jag gick in i samma butik vi alltid har köpt hans ifrån. Och dessa valde han denna gång. Nu är det bara att vänta några veckor så de får linserna fixade och så hoppas jag dessa kommer att sitta lite bättre än de förra vi har haft rätt mycket problem med.. Det är inte så lätt när han ska ha så jätte starka glasögon. Närmare 7+ blev det nu på linserna, fast det enligt syntestet borde ha varit ännu mer. Men vi börjar nu med detta. Hoppas SÅ att synen sku bli bätte nåt tag. Det är inte lätt att ha en så liten näsa och så tunga linser. Staden betalar ju 70€ för barn under 8, men då man måste förtunna såhär tjocka linser så han alls kan hålla dem på näsan, och de måste förtunnas flera gånger för 100€/lins och gång så ja..det blir rätt dyrt. Vad jag inte visste men som den snälla försäljaren berättade var att om barnet har över 6+ kan staden möjligtvis betala förtunningen också, om det behövs. Och i detta fall, efter hennes samtal till staden så fick vi förslaget beviljat! Hurra!! Så hoppas vi bara dessa håller lika bra som han har lyckats ta hand om de förra paren! Det är inte lätt att vara en vild liten pojke med lite hårdhänta bröder och ömtåliga glasögon..
 Trull hade provat en massa olikformade och färgade bänkar under tiden och var väldigt nöjd.
 Så åkte vi hem till mamma för lite lunch. Hade berättat vad Trull gillar mest av allt. Majskolvar! Enkla glädjeämnen. Två åt han i ett nafs och var mycket belåten.
 Och lilla Sniff fick en massa uppmärksamhet och verkade nöjd. Han hade ju träffat Trapp också på tisdag då Trapp hade en tumisdag med mamma. De hade då hälsat på Sniff och varit och äta lunch på sushirestaurang, Trapps första inte hemmagjorda sushi! Så hade de ännu shoppat en leksak han så drömde om, ett flygplan från Planes-filmen. Den allra vackraste av dem, hans absoluta favorit, hans skatt.
 Och de lekte, och kramades (då de inte bråkade).
 Pappa kom förbi för att umgås lite.
 Och Sniff chillade i sin fina position.
 Den har en fin tunnel den brukar leka i.
 Och jag hade velat få en bild av den inuti tunneln. Trapp försökte hjälpa mig med att locka dit den med morot och allt, men HA, inte är kaniner helt dumma heller!
 Så vi nöjde oss med bilder på söta barn då istället!

























Under tiden var sambon och Tripp i Valli  en inomhus skate/scoothall. Det stackars Tripp hade väntat på redan länge. Han tänker ju inte riktigt på så mycket annat än att få scootta och hatar nuförtiden vintern (nå förstår honom så väl detta usla vinterår..) då inte man kan hålla på med sin hobby utomhus (fast visst gör han det också, i en tunnel här nära oss där de inte har sandat..Men inte är det ju ens närapå samma som på sommaren då gatorna är hans..). Men nu. Nu fick han då komma till sitt favoritställe och medan pappan gick till sitt jobb för att klättra och umgås (tänk vilken bra arbetsplats om man vill hänga där också på fritiden!) så scoottade ungen i över nio timmar. Men fast han hade med sig mellanmål hade han ätit så dåligt under dagen och kvällen att kroppen inte riktigt ville återhämta sig följande dag. Stackarn lär ha haltat och varit rätt styv. Det tar på att villa bli så bra man kan! Men jag är nog så glad att han äntligen hittat "sin grej"!

Ja och från mammas kom pojkarnas farfar och hämtade dem till Esbo där de nu alla hängt i dagarna de tre. Detta betyder att jag varit helt ensam. Vågar ju knappt skriva ut det. Men det var verkligen nåt jag behövde! Nu ska vi väl klara oss en kvällstursvecka med lite gladare miner?! Om jag får hem dem idag, vill säga. Trull hade nog genast meddelat att han blir där, han kommer inte mera hem! Och jag minns med fasa då vi sku hem efter jullovet och inser att det finns en chans att han verkligen helt enkelt VÄGRAR att bli inklämd i bilen. Han är ju ännu lite starkare nu. heh.

lördag 22 februari 2014

Livet

Ja eller jobbet. Det suger musten ur en, samtidigt som jag redan nu är helt sorgsen över att det tar slut till sommaren. Älskar stället och kollegorna är ett bra gäng. Barnen. Nå de är nu sådär underbara och jobbiga, i en salig, fnittrande röra. Som det ska vara. En stor bunt ska till förskolan nästa höst, då får jag åtminstone se en del av dem på dagisgården där Trull ännu ska fortsätta.. Trapp blir ju SKOLELEV!! Min lilla plutt.

 Här är plutten överlycklig.
Bullseye (hästen från Toystory) blev lite smutsig då den satt med oss vid bordet, så han gick och tvättade bort det. Tillbaka kom han med denna lite hemlighetsfulla och glada min, tryckte på en knapp och -tadaa : hästen spelade en glad trudelutt. En MacD leksak från år 2000, köpt begagnad och tyst. Inte så konstigt att man då ser såhär glad ut!
 En väldigt trött och slutkörd torsdag, den sjätte, var det klassträff i Kottby, för Tripps klass. Skrinning i parken. Hujeda mig så vi inte ville gå, vi andra. Men han har nog stackarn fått avstå helt tillräkligt från skolevenemang här genom åren pga. avsaknaden av bil och de två småbröderna. Så fast jag blev hotad, riktigt med döden, av en av de yngre (då han bara hade velat falla ner på soffan då vi kom hem halv sex från dagis) så hoppade vi bara på bussen igen med den äldre i vårt inte så glada sällskap.

Då vi äntligen kom fram var de dock helt nöjda. Lekparker är ju alltid lekparker! Fast det sku vara kallt och mörkt.
Och man fick varma bullor! 
 Vi hade nog inte skridskorna med, men Tripp åkte glatt pulka med sina vänner. Denna vecka var det ju som tur lite snö! Och då sambon hann komma från jobbet åkte jag hem med Trull, medan den som hotat mig inte ens ville komma hem genast! Så det var värt att släpa iväg sig trots allt!

Så har jag såklart skött om vattenvärldarna. Jobbit känns det ibland, men nog värt det!
Här ser man en lustig typ. Den lilla guppyn brukar ligga på den platta stenen i mitten, med magen fast på stenen och guppa i strömmen långa tider. Ganska gulligt!

Gjort fynd. Här är ett riktigt från buitken. Tittade på dem innan jul, men ides inte slösa så mycket på en bricka. Men nu var de ju till halva priset och fast den nu är lite julig tror jag nog man kan använda den annors också, tycker den har så nätta färger!


Så flyttade min kära syster ihop med någon jag inte ännu har träffat (ve och fasa!). Här firade hon det och sin namnsdag med litet party.
Hennes nya sambo hade just byggt ett litet bord till dem. Stiligt!

 Blev rätt förtjust i deras kaffekokare också. Hade inte använt en sådan tidigare och det var ju rätt gott!

och så provade jag på dethär med egenbild då jag kom hem då jag annors aldrig fastnar på bild. 
Men får nog ta och fortsätta att öva tror jag..

fredag 14 februari 2014

Monsterpyssel

Fredagspyssel. Förra veckan.
De hade gjort så väldigt fina monster i förskolan, Trapp och hans vänner. Så jag lovade att de skulle få göra sådana också hemma (så Trull skulle låta bli utställningen på förskolan). Och lovat är lovat. Letade fram lite material ur skåpen och kom ihåg att inte skrynkla ihop mjölkkartongerna då de blivit tomma (vi dricker ju rätt lite mjölk, så det tog faktiskt en tid).
Och på fredag, då det bara var de yngre och jag hemma satte vi igång att klippa och limma.

Kreppapper, grönt lurvhår och plastögon. Ja pysselmaterial har vi egentligen nog ingen brist på..Fast det ofta känns så i butiken.. Och Trapp var så nöjd att äntligen få göra sitt "coola monster"!
 Den lille förvånade mig totalt. Han hade pysslat vändagskort på dagis dagen innan, med en massa fastlimmade hjärtan, så jag vet var han övat sig. Koncentrationen var enorm, och man såg hur han njöt!
 Och jag menar, kolla! Hur snyggt är inte det monstret?!
 Och - Tadaaa! Våra fina monster! Trulls fick sen ännu armar, då nu Trapps hade det. Tripp var tom. lite ledsen att inte han varit hemma och pysslat med oss. Kanske vi måste ta det på nytt någon dag. För jag menar, klarar jag av det med alla barnen på dagis ska jag väl klara av de egna kära som bara är tre.. På nåt sätt känns det bara alltid så svårt att sätta undan allt annat för en stund och bara "rådda mera". Men så värt det då man ser hur glada de blir, liksom deras pysselglada mamma.

onsdag 12 februari 2014

Blåslagna barn

Egentligen borde ni ha fått se bilder på en sexåring som anmäler sig till skolan. Men jag var inte säker på om vi skulle hinna och anmäla honom personlligen eller inte, då för några veckor sedan, så jag anmälde honom elektroniskt via Wilma kvällen innan deadlinen. Till samma skola som storebror går i, såklart. Vi gick hur som haver till skolan endå, för att söka anmälningsblankett till eftiset efter skolan.

Efteråt stannade de två yngre på skolgården en stund, det var länge sedan vi var där sist. De rutchade i rutchbanan. Den höga det är så svårt att klättra upp i. Men den lilla kämpade tappert, med lite stöd av storebror.. Och rutchade och rutchade. Jag ropade att han nu fick åka sitt sista åk innan vi skulle gå. Och han satte sig ner, fick upp en bra fart, tog i på nåt sätt med foten så han ställde sig upp och stå (där högt uppe i rutchbanan) och flög genom luften innan han landade längst ner på metallen med kinden före.. Jag hoppade över buskarna (ja kortklippta men endå) jag stod intill och rusade fram. Han låg ännu kvar där han landat. Kom fram och vände på mörbultat, gråtande, blödande barn. Stackars liten!

Så ja. Det blev då ingen bild på blivande skolbarnet. Det blev att torka av blod kring munnen, kolla att tänderna satt kvar i munnen, trösta och åka hem med en ordentligt klagande son som inte ville att man sku ta bort handen från hans kind..

Och så blev det en präktig bildserie på den lilla olyckskorpens kind..

"Ajajaj..Lucke pipi på kinden!"

 Senare på kvällen svall den upp så det såg ut som en blåsa under huden, typ.
 Fast det är ju lite svårt att fånga på bild också..
 Då det började se ut såhär någon dag senare borde jag kanske ha kontaktat läkaren? Undrar hur han egentligen landade, träffade han månne på kanten man ska hålla i sig i först?! Det ser ju ut att gå ett sträck över kinden nämnligen, enda upp till ögonvrån. Men så tänkte vi att det väl inte endå kan göras nåt åt ifall kindbenet fått någon liten skada.
 Men att de inte märkte på dagis att han såg lite annorlunda ut innan jag började tala om det är ju lite konstigt.. Tycker han såg ut som nånslags elefantman med ögat halvt igensvullet.
 och så gick det över i olika toner av brunt,gult och lila.

Man kan väl som vanligt säga att "tur att det inte gick värre". Han kom nämnligen ner med så hård fart i den branta backen och är väl ännu lite dålig på att skydda sig då.. Ett ljusare sträck syns ännu på kinden, lika som i pannan efter fallet på dagis, men annors är han sig själv igen! (Efter det har han dock fallit i kakelgolvet från wc-stolen med pannan före, fått diverse små blåmärken och så varit med om hastig inbromsning i bussen där andra sidan av pannan tog i så det blev bula och i samma veva skadat knät lite..)

Hans storebror är lite inne på samma linje.

Här ser ni ett urval av hans nuvarande märken på benen..


Snyggt va? Nya kommer det hela tiden dessutom.

söndag 9 februari 2014

Disney on ice

De två äldre pojkarna fick en super julklapp i år, Disney on ice isshowen som tog plats förra helgen.

De har väntat ivrigt, man har ju sett av reklamerna i gatubilden, med Blixten och de kära typerna från Toy story våra gillar så mycket.

Förväntansfulla satte vi oss i publiken. Med oss hade vi både Woody (Tripps inköp från Disneyland Paris efte jul), Trapps älskade Pupu och Trulls kära mjukisdjur Bogi.  Ja och så deras moster, Ipi.

Det drog igång med fartfyllda bilarna. Förtjusningen bland publiken var stor.
 De var så välgjorda och kärde omkring hårt på isen i riktig storlek (visst fjärrstyrda?).
 Med ögon och munnar som rörde på sig. Pojkarna gillade!
 Kvällen innan hade vi sett på en del av "den lilla sjöjungfrun" och till nästa fick vi föja med Ariel och hennes vänner i e undervattenvärld på isen.. Gillade kostymerna och musiken!

 Så var det dags för älvor på isen och i luften. Älvornas drottning svävade högt ovanför isen i en alldeles underbart glittrande klänning. Gillade att hela showen höjdes också upp i luften.
 Och ja älvor. Vem sku inte gilla dem?! Blev extra förtjust i de läckra gröna nyanserna i dessas dräkter.
 och det hela avslutades fint med stora fjärilar och blommor i luften medan nu också "Tinkerbell" flög omkring i luften. Väldigt vackert!

Så blev det paus. Toalettköer och inhandlande av minnen. Det är endå inte alla år man går på show med detta gäng!

Till nästa var det dags för det de kanske väntat på mest av allt, åtminstone de äldre: Toystory!

Leksakssoldater i långa rader.
 Dagismiljö (från 3:ans film) och så snygga dräkter jag inte förstår att man kan skrinna omkring i.

Favoriterna på samma bild.

 Spännande men mycket välkända scener och välvald rekvisita! Gillade Kens hår!



Så var det roliga slut och det blev dags att söka sig ut i snön och kölden efter några timmar i en helt annan värld.
 Med oss hade vi då två nya Buzz lightyears och en flickvän (Jessy) till Tripps Woody.
Hemresan var rentutsagt hemsk med en övertrött och hungrig liten en och en värld som var kaotisk efter snöfallet natten innan. Men hem kom vi och med nya fina minnen.

Tack för en jätte, jätte, fin julklapp!!