söndag 28 september 2014

Höstens höjdpunkt?!

Söndagen den 14 september var det dags, dagen vi väntat på så mycket, att vi tom. valde att inte åla ut på havet med svärföräldrarna då de bjöd oss till båten för första gången i år (och då älskar ju barnen båten!) Det var dags för Päivä maalla, vid Gardenia! 

Vi var som vanligt lite sent ute, detta är inte familjen som vistas ute tidigt på veckosluten.. Så vi fick lite skynda oss då vi väl kom iväg.

Vi hade tur. Då vi kom till torget mellan matbutiken och kyrkan kom vår skjuts, traktorn med flak, just åkandes. Jag sprang och förde kärran under ett tak och låste den och så rusade vi ännu in i kyrkan (mitt första snabbesök där) för att hämta ballonger medan folk steg av flaket. Så var det dags att kliva på. Spännande! No är det ju ganska roligt att åka ungefär 1,5 kilometer på ett skumpande traktorflak med en massa andra människor. det är så skoj att se på ovetande bilisters och bussfolks miner när man åker förbi! 

Och OJ så de var nöjda, mina två små. Den äldsta valde att stanna hemma, blää. Han sku istället åka och scootta. 
 Väl framme vid Gardenia kollade vi lite på djuren. Fåren.
 Den underbara grisen!
 och tre höns.
 Så gick vi vidare mot korna
 och tittade på hur de stod där och köade till mjölkningsmaskinen. Vi råkade dessutom få se en med luckan på sidan, närmast oss. Ganska äckligt! Men så länge de inte lider så..
 I år hade jag läst min läxa och visste att man i ett hus fick prova mjölka. Trapp var nog lite besviken över att det inte var en riktigt ko man fick öva sig på, men jag tror inte en ko sku genomlida en dag av sådant pineri. Hah.
 och båda fick fina bevis på att de nu kan mjölka!
 Inne i huset stod också en rätt intressant plastko!Snygg!
 Så köpte vi massor met meterlaku, för att jag älskar dem..
 Efter det var det dags.. FRANK! (skördetröskan från cars för icke insatta)
 Vi stod i kö en låååång stund, för att vissa föräldrar inte riktigt handlar detta med att också tänka på andra än de egna gullepluttarna. Det var en mor som lät sina juveler sitta där och trycka och dra i allt. Frågade ännu då han kom ut att nog hann han väl trycka på ALLA knappar?! Då talar vi endå om sjukt dyra, riktiga maskiner! Nej. Det var nog många som skakade på huvudet bakåt i kön..

Men till sist fick de sitt pris för det snälla köandet och fick klättra upp på förarplatsen. Häftigt!!
 De andra traktorena tittade vi bara på från utsidan innan vi fick skynda oss vidare.
 Jag blev helt paff då den lilla, helt utan att tveka, sade JA då jag frågade om han vill prova rida. Och så satt han där som en liten sol på Blondi.
 Och Trapp som inte vågade förra året var nu också helt färdig för att njuta av den mjuka färden på Kristalli, samma som Tripp red på förra året.  Han såg nog också bara lycklig ut där uppe!
 Men sen.
Trapp stannade plötsligt och ville dra på sig tröjan. Han visste att de underbara fåglarna fanns vid glashuset och drop på sig tröjan så inte de sku skrapa honom.
MEN.
De var just på väg bort! Farbrorn satte en av dem på Trull för några sekunder och så gick de iväg.

Minen. Hur hela det lilla ansiktet sjönk ihop.
Så rusade han iväg!
Bort bakom husknuten, trodde jag.
Men efter en stund började vi leta. Ropade och hade oss. Den sista traktorskjutsen skulle ju snart gå också! Vi sökte överallt! Frågade folk som kunde känna igen honom. Men nej. Han var borta! Vi sökte säkert en kvart, tjugo minuter. Blev lite till mig för att vara ärlig.
Så ringde jag till Tripp, jag visste ju att han borde vara och scootta, men tänkte att om han sku vara i närheten kanske han sku kunna hjälpa till att leta. Men då jag ringde sa han att han ännu var hemma! Och samtidigt som han sa det, hörde jag att vår dörrsummer ringde i bakgrunden! Det var Trapp som just, utan att säga nåt till oss, promenerat hem 1,5 kilometer!
Blev nog både arg och lättad samtidigt kan man säga! Dessutom kom det ännu en sista, sista, traktorskjuts som förde Trull och mig tillbaka, så nu inte åtminstone han behövde lida av storebrors humör.

Men en sån dag. Härlig, enda tills det gick lite snett i slutet.. Rekommenderar vekligen att du går nästa år, om du bor i knutarna (och inte idioterna väljer att lägga ner Gardenia, som de planerar!) 

lördag 27 september 2014

Mera blomprakt

Då jag hyllat så många andra blommor här under, så måste dessa också få prisas lite, nu då de börjar vara ett minne blott..

Den 11 september blommade ännu allt såhär vackert.

Så härlig färgblandning! Piggar upp ordentligt i rabatten!
 Mjukare toner som drar till sig småkryp
 Den bortskuffade funkian som endå valde att blomma. Kanske den får stanna då?
 Fast lite bortträngd är den ju där den står under den fina stubben jag hittade. Grodan med rörelsedetektor (som fungerar ibland..) sitter också där och vaktar.
 Zinnior som glatt piggar upp vid kojan.







Lejongap

Har nog försökt mig på dem ett par gånger, lejongap, men i år stsade jag helhjärtat. Försådde och vårdade dem ömt. Och de gav tillbaka, oj vad de gav! Vilka buskar vissa av dem växte sig till, och vilka underbara färger, långt in på hösten! Dessa ska jag verkligen komma ihåg också nästa år!




 Denna är min favorit! Vilken vacker färgkombination!


Har av dem på balkongen också, och de har blivit riktiga buskar. Nu, innan den första frostnatten, grävde jag upp en del av dessa och hämtade med mig till balkongen, De förtjänar att ännu njutas av!

söndag 21 september 2014

En hyllning till höstens rosor

De är så vackra att de förtjänar ett helt eget inlägg. Mina vackra rosor på palstan. Är så tacksam över att de ännu orkar blomma så förtjusande vackert! 

Morsdagsrosen jag köpte för många år sedan. Hur många blommor har den måntro burit genom åren, då den blommar så rikligt och flera gånger i sommaren. Med den härligaste färgen. 
 Årets morsdagsros. Spännande nyanser som dök upp först då den planterades ut.  Doftar ljuvligt!
 En ros som "blev över" då vi delade ut rosor i våras.. Härlig färg!
 Och här är Trapps födelsedagsros! Hoppas sååå att den klarar vintern!
 Och så min fina vid porten.

Vet inte riktigt vad det blev av min klätterros, som borde klättra på porten, i år. Den var gjort många fina, långa, stänger, men vad jag minns har den inte blommat. Konstigt! Nå, hoppas den orkar blomma nästa sommar! 

Min lediga dag..

Det har lite blivit så nu igen. Vi strider om lediga timmar, vem som får göra vad, en stund i fred.
Han tänker bara på stenar och berg, rutter och kartor.. Det är ju perfekt klätterväder för tillfället och han är ju så "gammal" redan, det är hörni inte många år kvar av denna livsstil..
Jag tänker bara på att få njuta av solen, rensa ogräs, plocka blommor, njuta av knoppar, samla in av skörden..
Men så är det allt det där andra som kommer ivägen. Livet. Vardagen. Mat som måste köpas och tillrädas. Byk som måste tvättas, hängas upp, föras tillbaka till skåpen. Hem som måste städas osv..

Så förra veckoslutet sku vi dela upp. På lördagen sku jag gå till palstan efter att jag städat och på söndagen (då vi endå hade program med barnen) sku han få klättra. Därför sku jag också städa på lördag, medan de var ute. Problemet var bara att det dröjde halva dagen då de sku ut. Så det var redan långt in på eftermiddagen då hemmet äntligen var färdigt för ännu en hektisk vecka.

Passade på att föreviga de vackra bladen på växten jag räddade hem från jobbet då "typerna i grått" (alltså någå arbets-och hälsogranskningstyper) meddelade att man inte ska ha krukväxter på dagiset.


De skimrar så vackert på nåt sätt!


Just som jag fått ihoppackat alla mina saker som behövdes till palstan och höll på att pumpa luft i  cykeldäcket för att kunna cykla iväg fick jag ett samtal av sambon. Trull hade "faceplantat", alltså sprungit, krockat ihop med brorsan och landat med panna före i asvalten. Nice. Så var det bara att vänta på dem, bära in den lilla stackarn med ett horn som stack låångt ut ur huvudet och lägga honom på soffan med en kallpåse på huvudet..

Alltså stackars barn vilken bula! Skinnet var nog SÅ utspänt igen. Och han var så ynklig där på soffan.


 Men som tur hjälpte det kalla fort, bulan krymte till typ en femtedel, och jag, den goda modern, kunde rätt så snart cykla iväg.
 Bönlandet, med tunneln som lyckades så fint i år!
 Plockade hem av de goda. Gillar de lila också bara för utseendes skull.
 Rensade ogräs i rabatterna och från stigen vid komposten.
 Min knubbiga rävsvans vid komposten.
 Gillar dessa röda solrosor. Samlade av dess frön och hoppas det kommer upp nya nästa år. Kom ju bara plötsligt att tänka på att der ju är helt idiotiskt att köpa nya, likadan, frön varje år om man engång får av dem såhär lätt!
 Plockade hem en bukett också.
 och tände tom. ljus på balkongen för första gången i år!

En nöjd biblioteksbesökare

Vi har ju brukat låna rätt mycket böcker på biblioteket. Men alltid på mitt kort. Nu bad de från skolan att eleverna på ettan sku få egna bibbakort för att kunna gå och låna med skolan. Roligt, tänkte jag. Och förra veckans fredag, innan vi gick för att köpa vår fredagsmat, stannade vi vid biblioteket och skaffade det lilla kortet åt Trapp.

Han tyckte det var väldigt tråkigt att sitta och svara på frågorna farbrorn frågade oss, men var nöjd då han signerat kortet och genast fick ta det i bruk! Jag råkade nämnligen ha en bok som vi borde ha haft med oss för att få låna fler, men nu kunde han välja ett par nya, på eget kort!

 Den andra var bara nöjd med besöket,han! Han saknar bibbabussen så mycket. Den kommer ju så tidigt på eftermiddagen att vi aldrig har en chans att besöka den numer.. Jätte, jätte synd! Nu blev det också bara ett kort besök, hade ju ännu butiksbesöket och filmkvällen framför oss. Men bättre med ett kort besök än inget, tycker jag! Vi får nog vara lyckliga över att det finns sådanahär ställen för barn (och vuxna). Där de verkligen är välkomna (men hallå folk, är ni på biblioteket med era barn, lär nu dem bete sig ens lite! Tycker inte om att man skriker och har sig där, någon kan ju verkligen sitta där och studera eller vila öronen..).
 En annan hade  tappat en tand i skolan. den har suttit lös sedan förra vintern. Så det var nu på tiden!

Dimmiga dagar

Det var mycket dimma dåförra veckan. Den lägger sig lätt här över ängar och åkrar, havet ligger ju nära och tycker ängarna här intill ligger rätt lågt, som i en stor grop.

Min bytesbusshålplatsvy var lite suddig onsdagen den 10.. Denna dag fick jag förresten igen jobba med de små. Är så glad över att de har tagit emot mig jättefint, med sådär små är det ju inte alltid säkert vad de tycker om en.. Det är ju nog dem jag allra hellst sku jobba med, men då armarna är så sjuka att jag inte kan. Borde nog ta itu med saken snart, har gått omkring med hemsk värk nu i två år, vid julen..
 Då jag kom efter Trapp den eftermiddagen brast jag i gråt. Trött som en trasa, med huvudvärk för andra dagen i rad, hade just genomlidigt dagen med äran i behåll och längtade hem till soffan.
Vad ser jag när han kommer emot mig?! Jo glasögonbågen sticker ut från huvudet! Han hade fallit i bussen som förde dem till simningen, så de böjts, och så hade han ännu fått ont i ögat. Tycker någon sku ha kunnat skicka fast ett meddelande om det.. Han var ju olycklig, och hade ont, och jag.. nå ja som sagt brast jag då ut i gråt. Vi sku vara tvungna att åka till Itis och fixa dem, via hemmet föra att hämta kärran åt den trötta Trull.. Hohhoh.

Fick hålla honom i handen då vi gick, han ser ju så jättejätte dåligt utan glasögonen som inte hölls på. Men han var endå på gott humör och lekte nånslags lavaskalbagge?!
 Jag är alltid så rädd när nåt händer dessa. De är så sjukt dyra, och så då det att utan dem så SER han ju inget! Och det tar ju flera veckor att få ett par nya fixade. Skolan har ju inget ansvar (IDIOTISKT!) och hans sjukförsäkring har också stiligt inget med saken att göra, så det blir då tre-fyrahundra från oss om det behövs nya. Han har så dålig syn att glasen nämnligen behöver slipas många gånger så de inte är för tjocka för hans pikulilla näsa.. Nu hade de ju böjts uppåt vid linsen och var orolig för om de skulle få dem tillbakaböjda utan att metallen sku ge efter där..

 Men som TUR fick de det! de känner ju redan igen oss i butiken vi gått till sedan han var tre..

Efteråt gick vi för att äta till mäccen och så shoppade vi lite nytt. Mössor åt de två och så fick Trapp ett apr blusar han blev förtjust i. Ännu till med A som i hans namn!

 Så som tur blev det en riktigt trevlig kväll till sist, fast jag varit rädd för det värsta..
 Följande morgon såg man knappt nåt ens från balkongen på morgonen..
 På eftemiddagen hittade jag en son i en grop.
Här blev jag sur på eftermiddagsverksamhetens ledare.. Det var fyra barn i och kring gropen då jag kom, där halvfemtiden. Sa att alla sku ta några leksaker och föra dem till lådan. Nå några bar iväg med vissa gick tomhänta, och föräldrarna som endå hört vad jag bett barnen göra sade inget! Jag bad ett barn på nytt och hen svarade "Hördu, jag har faktiskt lite småskyndsamt nu". Blev paff. Svarade att jag faktiskt också hade lite småskyndsamt, att dagiset vi ännu sku till efter Trapps lillabror höll på att stänga.. Men nej, hen städade alltså inte. Då jag och Trapp städat mycket mer än alla andra hade de ännu mage att ropa efter oss att "Den som blir sist och leka får sen städa upp efter sig!" Då blev jag riktigt ilsken och sa att vi nog städat vårt nu och tänker gå! Trapp var ju olycklig och hade velat göra ledaren till lags, men jag ville bara efter min minsta parvel. Den som blir sist behöver verkligen INTE städa upp allt, i synnerhet inte om han blir där sist för att han är hjälpsam och städar! Håll bättre koll på eleverna, gott folk!
 På kvällen gick Trull och jag till palstan för att plocka bönor till middagen. Beundrade min Dahlia!
 och han smaskade i sig örter och annat. Persilja har han fattat riktigt tycke för!
 och var så nöjd över att få hjälpa till att dra upp lite morötter.
 Så började dimman igen lägga sig över ängarna, efter en så varm och solig dag. Då vi cyklade iväg kände man riktigt dimman mot huden, som småsmå vattendroppar.. Konstigt väder!