Regnmoln och solnedgångar. Det är sådant jag är svag för.
I år var björnbärsbusken översållad av vita blommor som samlade de sista ljusglimtarna i försommarkvällen.
Hallonbuskens blad, liksom också allt annat, fylldes av regndroppar som glimmade i solnedgången.
Dimman slöt sig över ängarna var och varannan kvällsuddade ut gränsen mellan himmel och jord
.Ibland fick jag stänga ut medvetenheten om vad folk tyckte och tänkte och bara låta jättebubblorna göra det hela ännu lite mer magiskt.
Ja, med musik i öronen och detta framför ögonen. Lite lyckligare är man nog då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)