Festen,med många bilder.

Släktfesten. Den jag alltid stressar för, fast man inte borde! Men det blir ju så många, hungriga typer, utan barn (åtminstone än).  Nu kunde ett par inte komma och det märktes, man rymdes ju bra och sitta och allt. Eftersom min mormor meddelat redan tidigare att hon inte orkar komma då hennes flytt till landet (heh,Irisviken!) var samma veckoslut grodde en liten tanke på en promenad till palstan också inom mig. De har ju inte sett den tidigare fast jag haft den i så många år.

Det tänkte inte ens bli nåt av hela festen. Kvällen innan var det hot om skiljsmässa då de sista dropparna rann över och INGET var gjort och i nattens mörker då jag bakade var det så hett att jag insåg att det inte sku gå att fylla kakan då moussen bara rann ner för dens sidor. Några timmar innan solnedgången gick åt till att söka den nya födelsedagsbeybladen som lillebror slängde ner från berget. Och fast jag inte ens var med dem på berget då jag var till butiken under tiden så gav mitt envisa jag inte upp och jag fann den!

Klockan tre. En timme innan festen sku börja. Då gav jag upp med tårtan och den blev som den blev, en av de fulaste jag gjort men huvudsaken var att Trapp fick sin önskekaka! Det är ju det som är det viktiga!

Medan jag ställde i ordning det sista inspekterades vattenvärldarna tydligen av syster och kusin, två av Trapps faddrar..

medan Trull tyckte det var dags att ta fram leksakerna.

Poffer vaktade barn vid balkongsfönstret.

Så fick den lilla värden bestämma och det blev snurra flaskan och paketöppning. Det var nog första gången på länge många av gästerna varit med om sådant, men det var ju bara roligt!

Så var det dags att hugga i.

 Hade som vanligt gjort ostkaka och så hittade jag punchrullar på LIDL och köpte ju genast sådana. För salta sidan stod de varma bröden denna gång. Har alltid jobbigt med att hitta på nåt lätt som också duger till barnen.

 Tårtan sku absolut vara med Toystory tema. Vi råkade ha EN leksak (en gammal pezkarkkihållare) hemma och den stoppade jag ner i kakan och gjorde lite större med sockermassa (som jag inte egentligen gillar med då sambon är allergisk för marsipan). Ful som stryk i mina ögon men som sagt var beställaren mer än nöjd. Då är jag också nöjd!

och Trull var som vanligt mycket ivrig med och hjälpte! 

Så var det dags för vår promenad till palstan.

 Det var en stor flock svenskspråkiga som promenerade iväg, förutom då sambon och hans föräldrar. Det stannades lite vid ån, men nu har vi inte sett gäddor där på en tid längre.

 Kändes konstigt med så många besökare där på en gång. Men jag är glad! Har länge velat visa den åt dem och i synnerhet min moster hade väntat på att få se den. Vädret visade ju verkligen också sin bästa sida!

 och Trull visade vad han brukar pyssla med.

Poffer fick lite rabarber 

(tack gode Gu, vet inte vad jag ska hitta på med den sjuka mängden som kommit i år)

och så var det dags att vandra hemåt igen.