Den 24 Juli hade de små, nakna, fågelungarna kläckts i det tuffaste boet.
Vi simmade.och mina finaste gjorde mig lyckligare än vanligt då de alla tre stod och blåste såpbubblor innan middagen.
Tänk hur fina de är! Pojkarna. Och bubblorna.
Dn 25 märkte mamma plötsligt nån så skreeek.
Skrek och hoppade efter oss. En liten blåmesunge.
Solen gassade ju på och mamma tänkte att den behöver vatten. Orädd som den var satt den bara och njöt då hon hällde vatten över den. Drack också då dropparna kom mot näbben.
Helt nöjd med lite människoomsorg.
och en svalkande dusch.
Och när mamman hade matat den vid fatet bar mamma den tillbaka mot hallonbuskarna där den kom ifrån i början. Man hörde den pipa och skrika hela dagen, fram till kvällen. Men följande dag var den tyst. Hoppas verkligen den bara hittade hem och inte behövde pipa så mycket mer.. Så himla söt var den ju!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)