Pistohiekka

Sandstranden de väntat på. Solen sken, men jag tog nog tröjan på mig innan jag kom ut ur bilen. Huj så kallt det var!

 Uppvärmningen var hopp i sandnerförsbacken.

 Barn grävdes ner i den varma sanden.

 Trapp satt länge och byggde vid vattenbrynet. Han brås på sin mor..

Inspirerad av hans bygge satt jag mig också ner och byggde sandgård, första på säkert tio år eller mer. Före barnen byggde jag alltid då jag kom till en strand. Älskar ju att pynja med sådant. Brukar då göra hus med trädgårdar i olika nivåer. SÅ roligt! 

 Hade kanske inte velat campa just här i hård storm. Tyckte rötterna var lite blottade..

Vackert var det, men stället hade nog sett sina glansdagar.. Trängsel i vattnet var det inte!

Det var bara vårt simsjuka gäng som plaskade, och inte var det nu många husbilar på området annors heller! 

Skönt var det nog! Om nu inte i det iskalla vattnet, så vid vattenbrynet! 

Där mamman i familjen äntligen fick blåsa bubblor också! 

 Och så tog vi vårt första familjefoto på det!