Mitt spännande liv

Ja om någon undrat över tystnaden på bloggen alltså. (As if..heh.)

Nej försöker bara överleva vardagen. Då hinner man inte blogga så mycket. Inte blir det ljusa, glada, bilder heller i detta novembermörker. Men man känner sig lite viktig, om är alldeles otillräklig under dagarna, på jobbet. Otillräklig och slutkörd hemma.
Tvister med en pre-tonåring. (Ja jag hoppas verkligen han får ut lite av det nu redan, om detta bara är en försmak är vi illa ute.. Ungen har ju just fyllt tio liksom.
Byket. Det arma byket och kläderna som slits ut och man hamnar köpa nya mest hela tiden. Se till att alla har varma och passliga.
Packa väskor, tömma väskor, matlådor och mellanmål. Fundera ut maträtter, köpa ingredienser, laga mat och duka undan. Fem personer. Många påsar att släpa. Trötta armar. Trött själ.
Novmbermörker. (Sa jag det redan).
Så ja, inget Hipphurrahumör här inte. Men jag kämpar framåt och försöker mota undan den dunkande huvudvärken som följer mig allt mer och mer igen (önskar mig nog massagekort till julklapp tror jag!).

Men förra helgen pysslade jag lite. Hade premiärjobb i sonens förskola då han var sjuk (öroninflammation och sprucken trumhinna) och påbörjade Trulls knaggs namnlapp som saknats sedan september. (Trapp hann sedan ha mig som "lärare" en dag och var så glad och nöjd, han har stolt väntat på det!

Nu känner föräldrar och vikarier igen ungen och platsen känns mer egen.

Vi har ju haft bilar i väggen i över ett halvt år säkert. Nu gjorde sambon ett till litet hål i väggen längre ner och vi plockade ut småbilar en god stund.. Lite scary med någå dinglande elledningar vid handen, men vi överlevde som tur (också jag fick hjälpa till med mina mindre fingrar). Vad gör man inte för sina barn..
Man kunde också göra sådanthär så det var ett barn mindre hemma.. Ett barn fick ha skön tid hos farmor och farfar.

 Så fick jag äntligen gjort kollaget till Trull, till dagis. De har alla av dessa på lillasidan, vid sina sängar. Helt super och de älskar att titta också på andras familjer. Det är bara ett syskonpar som har ett kollage i Trulls grupp, men jag vill göra ett till min lilla. Han är ju endå såpass liten är och som sagt brukar barnen gilla dessa. Det kom upp på väggen i dagis först nu på fredag eftermiddag så de har inte ännu sett den, får se vad de tycker på måndag.
Tyckte det var roligt att välja ut bilderna, har inte beställt på säkert sju år. Men baställde bara av sommarens bilder (vi har ju så sjukt mycket!) Då jag limmade ihop kollaget insåg jag att jag inte hade sett pojkarnas faster och farbror så ofta att jag sku ha haft bra bilder på dem då jag gick igenom bilderna på datorn, alltså hade jag glömt bort dem helt och hållet. Snopet! Skrev alltså med liten text längst ner på kollaget att också de hör till familjen. Med kontaktplast på och 3d klistermärken på olika fina bilar tyckte jag den blev riktigt lyckad!
Trapp blev bara väldigt ledsen då den inte längre hängde här hemma på väggen. Kanske vi måste göra en ny nåt tag, till oss.