Nya invånare

Här för lite på en vecka sedan jagade jag småfiskar i akvariet. Hehkutetran (på finska). Det tog flera timmar att få dem ur buskarna, men en miniliten babyfisk fick bli kvar, den var helt omöjlig att fånga! Då jag fått fast de andra skickade jag iväg ett textmeddelande och en stund senare ringde det på dörren. Iväg for de små firrarna, till ett stim på över trettio. De har det säkert riktigt bra nu, i ett hem där de är uppskattade!

Några dagar senare gick jag med Trull lite längre ner på gatan och valde ut ett litet gäng med Poecilia reticulata fiskar hos en flicka. Miljoonakala (på finska) trodde jag de var fast som sedan visade sig vara såkallade "endler", alltså en blandning av miljoonakalan och hohtomiljoonakala. Mycket finare ännu enligt mig och dessutom litet mindre, vilket bara är bra då jag hade tänkt skaffa fler räkor till akvariet, då kanske de inte alla blir uppätna som små..

De är så fina!

Men valde ut allför få honor. Här ser ni honan närmast (den större och med "tråkigare" färger) och hennes mycket närgångna beundrargäng..

Helt underbara färger!

"Hohton" (alltså glans/lysa) ser man tex bra på dessa med mörkt annors men den där fläcken bakom huvudet med olika "lysande" färger.

De passar så väldigt fint i just detta akvarium, med de röda nyanserna som andra inte syns i..

 Hanarna var bara så väldigt närgångna med honorna att det kändes riktigt illa. Så igår var jag till butiken och köpte ännu två honor så inte dessa två sku lida för mycket. Nu är det lite jämnare fördelat så inte bara två blir antastade. Nu är det bara tt vänta på små då..

Och ja. Jag är verkligen nöjd med mitt val, att byta ut de små orange mot dessa lite större som syns, är livliga och fina att se på! Modiga är de dessutom. Sticker man ner handen är de alla där och kollar och kommer ungefär  handen på en.

Det var annan flytt också.. Till dessa två.

Rohmu blev för stor för babyakvariet.

och så att den inte sku behöva vara där ensam och livrädd med de stora fick också två andra flytta med. (Tikru och en ännu namnlös)

För ja, det känns säkert bättre att möta sådanahär jättar med lite syskonstöd. 

och efter de första shockerade dagarna har de verkat riktigt nöjda där i fyrahundra fler liter än de var vana med och växer riktigt framför ögonen på en. Än vet jag inte om det är just dessa som ska stanna hos oss sedan, det ser vi sen då de andra också börjar vara större och i rätt färger. Men nu blir inte babyakvariet riktigt lika överbelastat, hoppas jag.