Du, anonym

Förlåt! Det var inte så jag menade! Jag borde aldrig försöka fatta mig kort, och aldrig, aldrig skriva då jag är upprörd!! Jag blandade ihop gamla upplevelser med dagens upprörda tankar. Då man försökt göra sig hörd och bara tystas ner. Självklart har alla det bra, men man kan tänka att det vore bra mycket bättre om man fick det man blivit lovad som hjälp. Då fick man göra det man så sku vela. Se, lyssna och ge den tid varje människa är värd! Inte bara surra framåt i hundratjugo.

Men nu tror jag jag har gjort bort mig så, att jag sätter mig själv på timeout. Får fundera på om jag fortsätter med att skriva så andra kan läsa, då det kan bli så fel och tolkas på olika sätt. Detta var endå tänkt som terapi och samlande av små stunder i livet i tiderna då dagarna bara flöt ihop.

Tack och förlåt!