måndag 30 mars 2015

Nä, nu räcker det!

Folk gör misstag. Så också jag. Nu har jag lärt mig min läxa och tänker gå vidare. I hopp om en ljusare framtid ska man hålla sig på god sida med den givande handen, eller nåt ditåt..

Skickade just in en ansökan. Till en bostadsrättslägenhet. En där barnen sku ha egna rum, efter att alla tre har delat på ett pytterum alla dessa år. Har höga förväntningar men vill inte hoppas för mycket. Samtidigt är jag livrädd. Hur går det om vi får den? En massa mer pengar sku behövas i månaden, vi som redan nu lever tight utan extra finesser i livet. Men det sku nog vara värt det, tror jag! Lån sku det innebära dessutom! Hur söker man ett sådant. Blir man beviljad?! Hur packar man ihop tio år och tre barn!? Får dåndimpen av blotta tanken. Men ännu mer av tanken att fortsätta att trängas här.

Man får gjärna hålla tummarna en tid framöver, om jag får be!


6 kommentarer:

  1. Håller tummarna

    SvaraRadera
  2. Kiva att ha dig tillbaks! Hoppas ni får lägenheten.

    SvaraRadera
  3. Det ordnar sej nog! Håller tummar. :)

    SvaraRadera
  4. Lycka till! Packande ordnar sig nog trots tre barn och 10 år bakom sig man måste ta lite i taget :). Har flyttat 3 ggr med tre barn. 1:a gången var dotter bara bebis ännu.
    Håller tummarna uppe för att ni får de ni söker

    SvaraRadera
  5. Vad roligt att du har bestämt dig för att fortsätta skriva. Klart ni fixar en flytt (men visst är det jobbigt) tänk så skönt med fler rum till barnen. Jag håller tummarna!

    SvaraRadera
  6. Tack, tack! Tyvärr är det nu bara att vänta och se. Det är flera i kö framför oss, så särskillt soligt ser inte det ut, men hoppas får man alltid! :)

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)