Det var ju inte helt lätt att komma iväg. Fiskarna är lite jobbiga då inte man kan ta med dem då man åker på semester.. Eftersom min kompis som brukat kunna ställa upp och vattna blommor och sådant har flyttat längre bort måste jag försöka hitta någon annan jag kunde få att mata babyna och de andra två gånger i dagen. Ja och så palstan, det är inte alla man ids be om vattningshjälp på 100 m2.. Men fiskarna fick grannflickan sköta om, tonåring som skött sina småsyskon redan i åratal också ute, och tydligen också hade en del andra hundvaktingsjobb i sommar. Palstan bad jag en härlig parktant sköta om. Och så packade vi. Sambon hade lånat en paketbil från jobbet som han och ett barn sku åka i och så sku mamma söka resten. Men.
Samma dag vi sku iväg dog paketbilen på jobbets parkeringsplats. Inget liv i den mer. Liten panik. Vad sku vi nu hitta på?! Nå efter en del övervägande bestämde vi att jag och en av de större sku åka tåg till Kyrkslätt medan mamma förde resten till landet, sen sku hon komma tillbaka till Kyrkslätt för att plocka upp mig och mitt sällskap. Till slut blev det nästan bråk om vem av de äldre som sku få följa med i tåget..
Lotten föll på Trapp, som var nöjd!
Mätte upp fiskmaten i små hostmedicinsmått, två koppar per dag till tre akvarium. Förde nyckeln till grannflickan med ett brev om hur de sku skötas om fiskarna och blommorna på balkongen, och så hoppade vi på bussen som förde oss till metron.
Metron är alltid pop!
På järnvägstorget hann vi vänta en stund. Köpte lite gott till tågresan. Han är ju allergisk för en del ärter så det är alltid lite turspel att köpa av dem, börjar det klia i munnen eller inte. Nu var det en hel del han kunde äta innan han reagerade med mun och mage. Det var spännande de tre första hållplatserna, resten av den ungefär 40 minuter långa resan frågade han bara när är vi framme, hur många hållplatser är det ännu kvar? Klockan var ju redan sent då vi kom fram, men tänkte att det är skönare att sen följande dag få börja dagen i lugn och ro i stugan!
På morgonen fick jag ett meddelande, tidigt. Min syster hade kört omkull med cykeln på vägen till jobbet och skadat sin hand ordentligt.Mamma åkte till stan för att köra henne till läkaren, apteket och hämta cykeln. Som tur gick hon att fixas med en veckas vård,bandage,plåster och några stygn.
Vi blev alltså ensamma för början av dagen. En solig morgon. Kände mig så nöjd. De är så mycket lyckligare då man bara kan släppa ut dem på morgonen för att härja.
Vi bar ut lilla Sniff också, efter lite skrapmärken på händerna. Fick lite öva på lyfttekniken innan jag fick in honom i piknikkorgen han flyttas med. Han fick vänja sig med liv på gården efter en sommar på tumis med mamma. Misstänker att ljudnivån är en annan med de våra..
De äldre doppade sig lite och vi fyllde också en mindre simbassäng till Trull. I onödan visade det sig senare..
Mamma kom vid lunch och vi hade ännu en solig kväll. Sambon var modig och lät sig övertalas att ro ut med tre barn i blåsten.
Trapp har tagit an någonslags sommarmin. Det är sådär han poserar nu. Fniss.
och så åkte lintottarna iväg för en stund till andra sidan viken.medan jag satt mig ner för en litenliten stunds fiske. Ingen fisk, men det var verkligen inte så farligt.
På kvällen fortsatte den superba leken sambon fått leka redan i några år, snurra sandlådslocket.. Bilarna åker alltså runt runt på kanten om man får dem att hålla sig där. Pojkarna älskar det men ljudet är öronbedövande.
Alla måltiderna åts ute, sambon är ju grymt allergisk för den lilla lurvbollen.
och tänderna borstades på trampolinen då man inte fick dem bort därifrån.
På kvällarna satt små söta i gäststugan och spelade på ipaden. Gullungarna!
Fortsättning följer, men nu ska vi åka iväg till stranden..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)