Nåt nytt

Vi kom ju inte ut på havet i år då inte farmor vågar åka iväg då benet hon bröt just börjat bli bra. Så strandlivet fattades oss. Förra fredagen funderade vi på vad vi sku hitta på. Började fundera på stranden i Hertonäs vi talade om med pojkarna tidigare i somras då vi träffade en mamma med barn på busshållplatsen som var på väg dit. Googlade lite och kollade rutten, packade matsäck och simsaker och åkte iväg på eftermiddagen.

Trull var nöjd, han fick sitta på bänken som en stor pojke.

 Det tog en stund, såklart. Och heeela vägen frågade Trapp när är vi framme?! Väl framme flög kläderna av och han var salig!

 Tripp som är van med folktomma stränder vi har för nästan bara oss själva, på någon ö, tyckte det var för mycket människor. Då talar vi om några utspridda här och där.. Men som tur blev det glesare och glesare ju senare det blev. Och hur som hellst så njöt de SÅ!

 För vad är bättre än strand och hav en skön och varm sommarkväll?! Idylliskt också såhär nästan i stan.

 Hemfärden däremot.. HEMSK! Trots besök på mäccen för att stilla den värsta hungern medan jag gick via butiken för att köpa vår fredagspizza. Trull skrek hela vägen.Och somade då vi kom hem. Sådär passligt en liten stund, så han orkade vaka halva natten..

Vi hade prickat in träff med mamma på lördag. Hon ringde mig på fredag kväll och jag föreslog ett nytt strandbesök tillsammans med oss. Det blev en första gång för henne också och jag tror hon blev positivt överraskad. För visst var det skönt fast det var mycket mera människor en sådanhär het och ledig dag.

Fast denna tyckte han sku ha kunnat hänga i mäccens lekplats hela denna dag (hans förslag på morgonen) så tror jag nog han var lyckligare här!

 och det var denna också! Vårt lilla sociala strandlejon.

 Sambon smiskade lite strandvakten på fingrarna då han också tränade lite på stången där livsvakten just visat sina bruna muskler.. Lite blekare alltså, men inte helt svag han heller.

 och vi åt glass och hade det så bra så bra tills vi måste åka hemåt igen, till vilda protsestskrik av denna strandnjutare, halv sju på kvällen. Älska strandliv!

 och mamma. Hon hade med sig fyra sådanahär underbara djupa fat de inte längre ville ha i köket på hennes jobb. Alltså, de är ju de finaste jag sett på länge!! Tack!