A jord är du kommen..

Ja Jaffa. Skrev ju att den var sjuk. Och den var då riktigt sjuk. På fredagen den 23 flyttade jag över den i ett litet akvarium med medicinvatten i för att försöka bota den röda magen. Man såg ju att den inte hade det bra. Hade den levt ännu några dagar och sett sådär lidande ut hade jag nog måstat ta livet av den, fast det är nåt jag inte ens vill föreställa mig hur det går till. Huua! Men nu. På lördag kväll rörde den sig mindre och mindre. Hade inte velat ha mat på hela dagen. Låg bara på botten, lite på sida. Så blev det lite mer och mer på sidan.. Kom snart inte framåt längre utan att kämpa ordentligt.. Andningen blev lugnare och långsammare. Tills den dog. Den andra och sista av Tripps 6-årspresenter. Stackarn.

På söndag berättade jag de dåliga nyheterna för barnen. De tog det konstigt nog rätt lugnt. De tog det ju så hårt då Kokis dog ifjol. Tripp sa att de vant sig nu. Vid döden alltså. Om det nu sen är en bra eller dålig sak kan vi ju fundera på.

Vi hade begravning genast på söndag. Ville inte ha en död fisk i kylen längre.. Det blev på palstan, såklart, vid den lilla dammen och de andra fiskarna..

Den fick ligga i kylen i en sådan här fin låda jag fort gjorde på natten då jag märkte att det var slut.

 Fick vänta en stund på den andra ifred. Grävde gropen och fotade blommor. De är nog så väldigt fina, (timanttikukka- alltså diamantblomma fritt översatt, låter bättre än) Gazania.

 Och vid porten ser det så fint ut! Gula rosen blommade på nytt och de små Doroteablommorna lyser som färgranna solar längst ner.

 medan andra lyser upptill. Det blev ju nästan buskar av mina Dahlior i år! Stora, tunga blommor.

 Pojkarna anledde. Och Trapp tömde hallonbuskarna på de få nya som dykt upp.

 Så satte vi igång. De ville ta farväl av Jaffa, som vi valde att begrava utan låda, så den fort ska göda blommorna.

 Och alla fick lägga mull på den.

 tills vi kunde plantera tillbaka klätterhortensian vi hoppas gillar sin nya näring. Planterade också små bellis ovanpå, så det ska se nätt ut på graven nästa år.

 Så fortsatte livet. Vi drog upp morötter och märkte att gräslöken jag klippte ner helt och hållet en vecka innan (då den hade nåslags fläckar på sig) hade vuxit fort och nu gick att äta av.

 Till de yngres stora glädje. I synnerhet den minsta älskar gräslök och kan äta så mycket av det att han riktigt luktar av det ännu dagen efter..

Är så glad att de gillar stället mer och mer. I synnerhet Trull då vill ju alltid till palstan. Är så stolt över honom också. Känner till hallon, jordgubbar,dill, persilja, gräslök, ärter, morötter, tomat och basilika bland annat. Vet var de finns och går och plockar åt sig av dem och äter det med glädje. Det känns bra!

Så gick jag för att kolla på en större lägenhet. Om vi hade velat byta vår mot den. Men nej. Den verkade också mindre än vår fast den hade ett litet rum till..