Dagen då vardagen satte igång

Ojoj. Så det var nervöst här innan skolstart. Eller inte nervöst utan sorgset. Den bästa sommaren led mot sitt slut och det fälldes tårar om kvällarna för det sorliga med skolan och de hemska läxorna.
De yngre tog det lugnare, den minsta hade ju ingen aning om vad vi talade om då vi nämnde dagis och mellanbarnet var positivt inställd på det här med förskolan.

Och så kom morgonen. Med trötta barn och föräldrar. Saker som inte hittades kläder som inte riktigt lydde. Men vi kom iväg och vi kom i tid. Med det sötaste patrasket ever!

Fina reppun på allihopa. Varma tröjor då hösten plötsligt kom med regnskurar och allt.

 Vi väntade på bussen och de tvingades på obligatorisk "första skoldagen bild".

 Vi tog upp baksätet på bussen.

 och promenerade med gott mod mot skola, förskola och dagis.

 Sambon gick för att följa Tripp till skolan med Trull då han var lite förkyld och jag hade tänkt hänga med Trapp i förskolan i lugn och ro.

 Fast efter en stund av pappersifyllnad och lite "hej" så sa de vuxna att det var dags för föräldrarna att gå. GÅ?! Jag som hade tänkt följa med första dagen, lika som jag gjorde med den superhyperängliga Tripp i tiderna. Trapp sa dock modigt hejdå och gav en kram (tur är han inte för stor för det än!) och så gick jag lite omtumlad hem.

 Och så hämtade jag hem en nöjd pojke efter vilan. Vilan han somnat på! Han som inte sovit sedan han var typ två! Tänk att han är så duktig min lilla. Han verkar stortrivas där med alla nya vänner, lekar och sånger.

På gatan där vår buss går har det varit stort gatuarbete. Busshållplatsen fanns mitt på vägen och det var spännande att kolla på alla maskiner där funnits. Lite coolt att sitta mitt på vägen och kolla på grävskopor!

och dagen avslutades otypiskt oss, med biff, nåt vi sgs. aldrig äter. Försökte få de små liven att inte märka bönorna de fick till. Egna bönor, fjolårets svampar och persiljan också från palstan. Gott! Tom. ungarna åt av bönorna, kanske för att det var den första portionen..av många..