Ooh vad de var ledsna då Sniff åkt hem. "Varför ville vi bli kvar?! Här är så tyst och ensamt utan honom!" De grät och var otröstliga. Försökte hitta på annat att göra. "Ingenting får oss glada."
Vi gick till skogs
Plockade det lilla ämbaret fullt med blåbär, hittade en del svamp. Njöt, trots att det duggade.
På vägen tillbaka hördes hela tiden ett rätt hårt tjut. Undrade hur stor fågeln måste vara för att ha ett sådant ljud. Det lät som om den där någon var i nöd. Men vem var det som lät så?! Hade en sovande Trull på ryggen då jag plötsligt såg nåt brunt uppe på trädstammen. Kunde det vara den som hade ljud?! Vi gick närmare för att kolla och såg nåt helt otroligt gulligt! Senare visade det sig vara en mård. Hade aldrig ens hört om dom innan! Ungen var ju grymt gullig, men ojoj, plötsligt började det höras dovt morrande uppifrån trädet och Trapp tyckte definitivt det var bäst att vi smög iväg lite snabbare.. Men vilken upplevelse!
På kvällen gick vi ännu ner för att fiska en sista gång. Inga fiskar denna gång, men vi hade det ändå skönt.
Så blev det middag och sista natten i den lilla stugan för denna sommar. Suck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)