Bastu och lite uteliv

Pojkarnas farföräldrar har ju en bastu, en som man hederligt eldar med ved. Så mycket bättre än elbastu! Ännu bättre är att man kommer rakt ut på gården, som vätter mot skogen, då man vill svalka sig. Där rullade min kära Tripp i snön på annandagskväll, och svalkade sig tills farmodern var riktigt orolig.

 Också jag gjorde snöängel i nåt skede. Så roligt. Så obehagligt och behagligt samtidigt, att rulla i nåt så kallt.

Följande dag var jag såpass i skick att jag ville gå ut i skogen och gå. Titta på snötunga grenar.

 Småle åt urban skog.

 Kom tillbaka till gården efter barnen. Svärmor hade gjort fina dekorationer kring huset.

 Så gick vi tillbaka mot skogen. Detta tyckte ungarna var SÅ roligt. Pappan skakade på trädet och de blev vita.

 Det såg så roligt ut och skratten ekade långt.

Och proceduren upprepades många, många gånger! Mina små snötomtar. 

 Så hämtade vi pulkorna. Först tyckte jag de absolut inte kunde åka i skogsbacken. En smal och rätt brant väg där mellan de tjocka trädstammarna. Livsfarligt! Men så märkte jag att fastern hade lärt Trapp att styra rätt bra, och att det endå verkade gå rätt bra. O minerna, de gjorde att det var ok.
Den lilla latmasken fick åka snålskjuts upp.

 Sen kom de ner med fart. Lekte SuperMario kart 8 tävling i backen. Kastade kottar som "bananer" man halkade på. Också jag vågade till sist vara  med. Fick någon kotte i skallen. Skrattade och skrek så rösten försvann en stund igen.

Följande dag var också Tripp med i backen. Men då var det redan så mörkt att bilderna inte blev till nåt, tyvärr.