Trettondagen - att äta upp julen

Nu hade dagen kommit. Sista lediga dagen. Dagen de fruktat för, men samtidigt första gångern ever som Tripp sade att han nästan väntar på att se hans vänner. Ingen har någonsin tidigare väntat på att dagis/förskolan/skolan ska börja..

Nu var det då också dags att börja riva det stora pepparkakshuset!

(PS, ooh så fina blommor på bilden!)

 Vi samlades kring bordet och de startade med smulorna.. Plockade ut ljusslingan och funderade var vi sku börja..

 Och så fick de slå, från minsta till största.

 Och så fick den stora och förståndiga äran att börja dela ut, jämt, på var sin tallrik. Det smakade och huset minskade i storlek.

Tack för det, huset! Du spred doft i lägenheten, varje gång man gick förbi, och har varit en glädje för ögonen. Men ännu bättre tyckte vissa du var i magen. Det var definitivt, än en gång, värt jobbet, de fula orden och blåsorna på fingrarna! Men nästa år ska det rymmas in på hyllan i skåpet! Heh.