Vi styrde kosan mot parken, det trygga, vanliga. Inte så många andra där precis..
De hade dekorerat parken så fint i år igen. I träden hängde dekorationer som glimmade i kvällens blå sken.
Fast då jag blåste uppåt, då hann en del stelna, spricka och singla ner som snöflingor istället. Fint!
Meditativt och vackert. Som tur går de ännu alla med på att blåsa med sin mamma..Så härjade vi på en stund. Tills kinderna var röda och fingrarna kalla. Man är ju inte van med kyla längre, då det bara växlar och är riktigt blä vinter för det mesta.. Frågade dem då vi kom hem om det nu var så himla tråkigt sist och slutligen, och fick tom. tack för att jag kom på att tvinga dem. Hih.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)