tisdag 16 december 2014

En hög med hår på golvet

Tripp har redan en tid frågat efter hårklippning. Jojo,bara jag hinner, har avaret varit. Nå nu förra veckan, en kväll, tog jag tag i saken och klippte det kortare. Inte mycket fram, men baktill hade det blivit alldeles för långt igen. Hans hår växer som ogräs och är tjockt som bara vad. Nu är han dock nöjd med frisyren igen, och tydligen hade han fått en hel del komplimanger också då skillnaden blev lite större denna gång.
Så övertalade jag den motvillige Trapp att klippa hans. Han har gillat sitt längre hår, men då hans ansikte varit så i gömman, lite tråkigt. En ponnysvans fick vi bortklippt, och då han såg resultatet var han också glad över klippningen!
Sist i tur var då Trull. Han gillar också långt hår, men hans är som Tripps, sjukt tjockt och trasslade sig lätt då det var så långt. Så efter en stunds övertygande och pekande på de "snygga, klippta, bröderna" kom han också och satte sig på stolen i badrummet. Men honom fick man inte klippa med maskin, han är rädd för ljud. Han blev nog också och se så mycket äldre ut, och ansiktet kommer nätt fram då en stor del av håret föll av.

Jag är nöjd. En stor hög med lite olika nyansers hår.
 En liten kortklippt och nöjd kund.
 och en mellanstor en, med ögon som nu syns, och en souvenir från hans första fadderutfärd med min kusin. De var nämnligen till Nationalhistoriska museét för en vecka sedan på söndag, an he loved it! Nå ingen överraskning i det precis, han är såååå intresserad och förtjust i djur! Detta är då Luu (ben på svenska), en sköldpadda därifrån. Ännu en till mjukis i hans entourage i sängen. Hih.

Ögonkoll och en inte så lyckad dag..

I början av förra veckan blev Trapp sjuk. Så ont i halsen hade han att han bara jämrade sig i sömnen. Stannade hemma en dag och så sa han till sin far (som då blint litade på honom utan att kolla desstu närmare) att han var tillräkligt frisk för att gå till skolan följande dag. Torsdag alltså.

Torsdag morgon fördes han alltså till skolan av sin far. Jag åkte iväg på ny synkoll med Trull som ju inte "klarade testet" på fyraårskollen. Han var sjukt stressad. Ville inte alls. Mutade med hans favorit, lejona pastiller om han var duktigt och gjorde sitt bästa. Och visst gjorde han det, men det gick ungefär lika dåligt som sist. Kanske han bara inte ser..han heller. Man har bara inte märkt av det i det dagliga livet, därför är jag lite förvånad. Vi ska då i början av nästa år få åka till en riktig ögonläkare, också med honom. Vad han kommer att tycka om det, och de där dropparna som svider och får jorden av våga sig..Ja, kanske det är bästa att inte måla fan på väggen än. För om det är som nu så blir det bara hemskt. Att han kan vara rädd.

Förde honom till dagis.

Gick på jobb.

Delade ut lunch, åt en stund.

Så ringde de från skolan. Trapp låg i magsmärtor, kunde någon hämta hem honom?!  Hade då hunnit vara på jobbet inte ens i två timmar. Hipp hurra.

Hämtade honom och den minsta efter hans korta dagisdag. Åkte hem, efter att ha meddelat att jag nog stannar hemma på fredag, såg ju inte så lovande ut..

På kvällen grät den stackars Trapp ännu att han hade så sjukt i örat, och somnade först efter att ha fått smärtmedicin och en varm vetekudde mot örat. "välkommen sjukrumba".

måndag 15 december 2014

En liten och lycklig gäst

Han blev bjuden på sitt första kompiskalas, Trull. Vännen från hans "blå grupp" på dagis fyller fyra och sku nu fira det med några små gäster.  Oj så han blev glad över inbjudan!! Får jag gå hem till honom, mamma?! Och visst fick han ju det! Leksaken var ett klart val för en Blixten fan. En Blixten bil skulle ju vännen också få!

Så bar det iväg med bussen. Bor han såhär nära?! blev frågan då vi kunde stiga av bussen hela två hållplatser innan dagis, helt nära forsen han så älskar.
 Innan vi kom in i lägenheten hade en förväntansfull kalasare tagit emot paketet och slitit upp det i trappuppgången. Han verkade nöjd med den lilla röda bilen och det råkade sig att han inte hade en sådan från förr heller. Bra!

Så var det dags att sätta sig till bords. Jag är inte hungrig. Hördes det snabbt. Leksakerna och det nya stället var ju självklart lockande. Men en glass sjönk snabbt ner i magen med några kex, och så kunde man fortsätta med lekandet.
 Så hann de med ballonglek och skattjakt genom huset.
 och en hel del lek, innan det var dags att motvilligt tacka för sig och gå hemåt igen. Oj så han hade njutit av sitt första kalas!!
 Och jag hade haft en orsak att dra på mig en av de fina, nya tunikorna från Nepal.

Självständiga vi

Det var ju en självständighetsdag också. Inte så fancy hos oss som hos vissa andra. Ensam med barnen igen, sambon hade stor fest för klienterna på jobbet. Men jag satsade på maten. Det som alltid gillas, av både barn och vuxna. Fisk, räkor,ägg, halloumi, någon god röra och goda grönsaker (och vindruvor!). Pommac i glasen (hade nog smugit in lite god cider i mitt)  och förra årets JulKul pyssel, alltså ett blåvitt ljus, på bordet.

Skål!

 Ingen tårta, men goda, nygräddade bullor.
Så kollade jag lite på balen, mest bongade jag bara Elastinen och hans uppträdande på efterfesten. Det där smilet upp till öronen har fångat mitt intresse. Vilken solig person han verkar vara!

lördag 13 december 2014

Long time no see

 Efter att inte ha sett Linda och hennes fina flickor sedan sommaren, då de varit på sin långresa till pappans hemland, Nepal, var det äntligen dags att träffa dem den 3 December.

Mitt söta fadderbarn Mira har ju vuxit till sig en massa. Sprallig och duktig, fast mini till storleken, liksom jag tycker hennes systrar alltid varit som små, de också.
 Vi åt middag och kalasmat då vi hade födelsedag som tema på träffen. Tre av de fina har fyllt nu på hösten och Anila hade just haft sitt kalas veckoslutet innan så det fanns också kaka kvar! Sex fina ungar samlat kring samma bord! Var så glad att Tripp också valde att komma med denna gång!
 De tre systrarna hade acklimatiserat sig riktigt bra till den finska (mörka,blöta,snöfria) vintern.
 Och de lekte och hade roligt tillsammans hela kvällen. Det gjorde mig verkligt glad att också Tripp verkade ha roligt fast han inte på nåt år riktigt velat vara med på våra träffar längre, han är ju ändå såpass mycket äldre.
 Hon for runt och försökte hänga med i svängarna.
 Och Tripp gillade att umgås med en liten en för första gången på länge. Han har alltid älskat små och är jätte duktig med dem!
 Linda och flickorna bor lika trångt som vi, (tur att vi inte är de endå i bekantskapen som bor fem personer i en trea!) men barn trivs ju där de är. Om det nu sedan råkar vara mitt i en dörröppning en lek sätter igång..
 Så delades det ut födelsedagspaket och sjöngs. Tripp var helt salig över hans paket. Hade tipsat om att han sedan sommaren ju önskat sig snygga batikskjortor, och denna var perfekt! Trumman fick Trull.
 Jag fick fina Tunikor och soffkuddsfodral. Denna kändes så jag!
Härligt att ha er tillbaka! Hoppas vi hinner ses också i denna brådska och detta uttröttande mörker lite oftare! <3

Mirakelsol och julpyssel

I november visade det sig att man såg solen i lite på tio timmar här i vår underbara stad. Horribelt! Annat kan man ju inte säga. Barnen som vaknar på morgone vet ju inte om det är natt eller dag, och försäkrar sig vid lunch om det snart är kväll?!
Men den första December, då måste jag riktigt gå efter kameran då jag sku duka till lunch på jobbet, och såg nåt vackert. Solen hade orkat upp över kullen..
 Kollegorna satte upp stommen till vår julkalender. Fick som uppgift att klippa ut ett träd. Varje dag läser vi en bit till av en julsaga, och så får barnen sätta upp en ny grej. Tomtar, julklappar, granar och månen tex. Tycker det är en fin idé och det blir ju så fint!
 Jag har pysslat handavtryck, giraffer, med barnen. Hade ännu tänkt att de sku få klippa ut små tomteluvor för att sätta på "huvudet", men får se om vi hinner.. Dagarna tar liksom på nåt sätt slut.
 Och en massa små ugglor har vi pysslat tillsammans, då dagiset har sådana underbara pappersgömmor, med alla färgers fina papper. Det gröna i nedre kanten är basilika från min palsta som jag grävde upp i höstas.
 Och detta var min modelluggla. Titta nu så fint papper!

onsdag 10 december 2014

Kalas i Esbo

För en vecka sedan, på söndag, hade jag lovat vi skulle åka långa vägar.. Mamma hade fyllt år på lördag och vi skulle nu ta oss hela vägen till Esbo, med allmänna transportmedel. Det blev buss, metro och buss. Åt ena hållet. Åkte via Kampen med metron och åkte då fort upp i tredje våningen för att gå in i en butik för att köpa nåt (för tre euro) till Tripps klass julkalender. Det blev en ficklampa, tycker det var en ritktigt bra present, som passar de båda könen! På vägen råkade vi träffa på en julgubbe. En trevlig sådan som mest såg ensam och uttråkad ut, av någon anledning. Han talade dessutom utmärkt svenska och blev och pratade en god stund om språk och turister och tex. Grekernas karriärsval i Finland. Otippat. Så fick barnen reflexer och vi rusade vidare. Då var vi ändå redan sena.
Det tog en god stund att komma fram och så hade vi ju aldrig gått vägen förr heller, så var lite osäker. Men vi hittade rätt!

Framme var festen redan i gång och vi fick genast sätta igång med att äta gott och prata glatt. Vi har nog haft tur då vi fått växa upp med kusiner i samma ålder som vi. Alltid har vi haft sällskap på släktfester, på gott och ont.
 De tre var festklädda och på gott humör.
 Och då det ju var länge sedan vi var här senast orkade alla leka glatt med leksakerna i lådan.
 Vi gosade med den chillande Sniff.
 Så förtjust över att få stryka silkeslen päls!
 Så satte vi återigen igång med vår långa färd hem i mörkret. Hade lampor på både barn och vagn och vi syntes åtminstone!
Stannade igen en stund i Kampen, denna gång för en sen middag. De hade ju inte hunnit äta på festen..


söndag 7 december 2014

Det bor en massa konstiga typer här..

De har lekt tillsammans på sistone. Alla tre. Det var en lång paus emellan känns det som, så fast det går rätt vilt till emellanåt så är jag ändå glad att de trivs korta stunder tillsammans! Många gåner är det utklädningskläderna som åker fram, tur nog finns det en hel del av dem..

Varsågoda, här ser ni en del av typerna jag träffade förra veckoslutet..


 och en liten drakunge vid fönstret där det syns sol!! Otroligt!

lördag 6 december 2014

Vad jag gjorde på natten..

Förra veckoslutet, då sambon var i Kuopio för att träffa vänner och klättra, och de små redan sov. Lade på musik, tog ett glas rött och plockade fram mina ljusbollar. Tänkte att snurrandet på dem säkert kunde värma upp mina arma, sjuka armar.. Roligt var det åtminstone! 




Jag är så svag för ljus som skiftar färg och ljus som rör sig i musikens takt. Som man kan göra med dessa. Ha roligt, helt enkelt. 

Lillajul

Efter kalas och skrinning, förra lördagen, var det dags att dra igång lillajul. Men ingen sådan utan att först ha städat undan veckans rådd! Så lade på julmusik och satte igång att städa, och i att försöka få de små att hjälpa till.. Inte det lättaste precis.

Men då de insåg att ingen tomte sku komma innan den rymdes in, så satte de också igång och hjälpte.

Då vi började se ett ljus i tunneln, ringde det på dörren. det stod en granne utanför, som ville diskutera den grymma kattkisslukten här osat sedan en familj flyttade in. Den tränger genom dörrarna in i lägenheterna och trots flera åtsägelser har det inte blivit mycket bättre. Lovade ringa till disponenten jag också.

Pratade på en god stund och tänkte hela tiden på hur klockan tickade framåt, klockan var ju redan rätt mycket.. Men vet ni vad! Då jag kom in möttes jag av en färdigt prydd, fin, lillajulsgran!! De hade gjort den så fins så, mina duktiga! Och då också deras rum till sist var städigt hade tomtarna smugit sig fram med tre paket! Hurra!

 Tänk att de visste precis vad han önskade sig!
 De två större fick minecraft figurer. Så åts det middag och till efterrätt blev det glögg och kex.
 Och russin i de juliga skålarna Trull blev så förtjust i.