lördag 30 juni 2012

En födispresent

Ja han fick ju tappert lämna tillbaka femårspresenten, utan att klaga. De små fiskarna alltså. Han förstod genast att det var bäst så, fast han hade gillat dem innan de gjorde vad de gjorde.. I utbyte blev det en liten bil  (Grim från Cars2 som kan byta miner) och detta:
AngryBirds spelet del 2 (första fick han till julklapp)

Så vi har sovit tillsammans med grisar med gula hattar och nu ligger det femtiolva klossar,isbitar och arga fåglar utspridda över vårt vardagsrumsgolv. Men han är nöjd och det är huvudsaken! Dynamitlådan var dock en flopp. Den borde "sprängas" (alltså öppnas) då man träffar på den och den faller i golvet men den öppnas nog bara om man klämmer på den från två sidor. En liten besvikelse alltså, man borde få högsta poäng av att den sprängs nämnligen..

Min baby

Ett år och nio månader idag. Alltså inte riktigt baby längre.
De äldre åkte igår kväll iväg till Esbo för lite lov hos farföräldrarna så det vara bara vi två idag. Mot kvällen tog vi en tur till butiken för att köpa lite picnicmat och så traskade vi vidare mot palstan. Att det kan ta länge att gå en km i sällskap av barn. Om barnet ens sku kunna gå åt samma håll som man vill, men nej, med jämna mellanrum måste det spurtas iväg åt det motsatta hållet. Bara för att man kan. Han lekte rätt snällt en liten stund med alla leksakerna, utan att någon ryckte dem ur händerna på honom (som det brukar gå om Trapp är med) och så skuffade han en god stund omkring på en liten skottkärra på grusgångarna innan han rymde iväg. Då blev det dags för pastejer och saft. Just då började det dock regna. Så jag grävde fram paraplyet ur verktygslådan och så satt vi "romantiskt" under det. Ja för det kändes lite romantiskt att sitta där med sin sötnos under ett litet rött paraply. Då regnet inte ville upphöra blev det dock rätt fort att slänga upp en vilt protesterande unge i manducan på ryggen (för jag trodde han sku gilla det mer än att bli fastspänd i vagnen vilket han hatar för tillfället. Men nej, han vrålade hela vägen hem, nästan. Hundra meter innan vi var hemma så verkade han fatta att det kanske ändå inte var världens sämsta plats, att sitta där på mammas varma rygg med ett skyddande paraply ovanför.


Eftersom han inte sov dagssömn idag fick jag tom. honom i säng efter gröten, före nio och han somnade på fem minuter då jag sjöng för honom! Utan att ammas. Utan att trilskas och bli arg. Utan hoppslott i sängen och rymningsförsök. WOW! Nu hoppas jag att han kanske sku sova lite bättre inatt annors också! Min fina,fina parvel.

Nu blommar de

Ett par av ringblommorna som fjolårets blommor hade fröat av sig. Så enkla, så fina!

Härliga färgklickar i "vinbärsrabatten". Snart är det vallmonas tur, alltid lika spännande att se vilka färger det blir i år. De kommer ju år efter år om de bara trivs.

EN syrenblomma kom på mina babybuskar, och först nu då de flesta andra ju redan blommat ut. Men den doftar så gott och är mycket uppskattad! 

Klätterhortensian som inte alls klättrar (måste väl kanske ge den lite mer tid?) blommar men ser inte så välmående ut. Den liksom många andra växter håller på och gulnar, undrar vad som är fel? 
Nattviol och orkidérna som ändrar från dag till dag då fler och fler små,perfekta blommor spricker ut.

En av dem är inte lila utan liten, vit och fin. 

Aklejorna och rosen (som jag är så glad att har vuxit till sig!) har fått löss eller liknande, imorgon ska jag gå till motattack! Väntar på de vackra rosorna, ni får nog se sedan då de spruckit ut!

Jag röjde fram stenläggningen mot den lilla trappan ner till diket. En liten hemlig gång. Band upp den fina busken till höger som vuxit sig rätt stor. Granhäcken bakom diket var bara små,glesa miniatyrträd då jag fick palstan för sådär sex år sedan, får se hur höga de tänker låta dem bli..

Edelweissen har också den slagit ut i blom, liksom ett par lavendelbuskar.

Och kring dammen är det frodigt och fint. Problemet är bara att dammen tydligen läcker lite men det blir nog att fixa först på hösten , nu kan jag inte gräva fram dens övre kanter bland all vegetation. Så länge inte allt vatten försvinner ur den få det duga till grodorna.
Tips på vad jag ska göra med all oregano tas emot! Den trivs lite väl bra här.

En grå vecka

Med regn sådär varje gång vi gick ut. Men lite sommarregn skadar väl inte heller?! Fixade Tripps cykel i skick igen (någon har tydligen som hobby att dra av ventilerna från cyklarna här..) och så har vi cyklat omkring på området en del. Ja eller jag har sprungit efter dem med Trull i vagnen, har inte ännu kommit iväg till någon cykelbutik för att köpa en egen.
Trapp ledde oss till en park där de varit med klubben. Inte den bästa för småbarn men lite nya vyer ändå.


Yyypaa!Yyypaa! Här flyger alltså en massa småplan över oss dagarna i ända och han har tagit det som sin uppgift att upplysa om dem varje gång.
På torsdag tog vi och gjorde den längsta cykelutfärden hittills, via "vår" Prisma till en park med blommor och buskar och ännu via Gardenia hem. Lite spännande med stora backar, både uppåt och neråt, i synnerhet då vi på vägen först märkte att sparkcykelns handbroms inte fungerade, men det gick (fast jag hade hjärtat lite väl nära halsgropen hela tiden).
Vi hade tur för det började regna just då vi kom fram till Prisma och då vi kom ut igen hade det slutat.

Jag sprang förbi "blomparken" kvällen innan och där doftade så himmelskt mellan rosenbuskarna att jag ville att Trapp (som gillar doftande blommor) sku få snusa lite. Han tycker ju mina blommor är lite tråkiga som inte doftar så gott alltid.

Älskade barn bland rosor.
Gillade själv mest denna gula sort fast den inte doftade lika mycket som vissa av de andra sorterna.

Hade just planerat att sälja denna, men den är ju så himla BRA! 

Bara rosenbuskar i stora cirklar. Sen finns det två till avdelningar med andra sorters blommor och växter.  Rekommenderar!
 Så fortsatte vi vidare några hundra meter, till Gardenia där Pionerna nu blommar för fullt.
Coral charm. Den Pionen jag verkligen vill ha! vacker färg! Den hade helt tydligt vuxit sedan förra året. 

Tripp höll mest till cyklandes genom en lååång vattenpöl medan Trapp följde med mig på de små vägarna.


Denna sku nog passa fint på min "rosenbåge" tycker jag! 

Långa rader med inspirerande blomrabatter

Pionerna, Syrenbersån, Rosområdet och själva Gardenia. 

Höjdpunkten
 Så visade jag en liten "byggnad" för Tripp och sa att en sådan sku vara underbar att ha om vi en dag har en egen gård. Fast jag sku välja ett träd med lite större löv så det sku bilda ett tätare tak (detta är väl en ek).Så gick vi närmare och såg att det inte bara var bänkar kring trädet. Gömda bakom bänkarna var nämnligen en hel del böcker i trä.Visserligen hade de bara ett uppslag men en rolig idé är det ju!



Rör du dig alltså i dessa trakter rekommenderar jag verkligen att du stannar en stund och insuper lite skönhet  och goda dofter. Kan lätt kombineras med lite kostirrande om du går några hundra meter längre mot åkrarna. Härligt! Inte så illa att bo i Helsingfors inte.

En glad fisk

I fyra dagar fick Kokis vara isolerad i medicinvatten i det alldeles för trånga akvariet vi nu råkade ha hemma (det hör ben av bambu till det och fina nedre-och övredelar också de av bambu till, en inredningspryl hos oss helt enkelt).

 Men igår då jag i flera timmar bytt vatten med hjälp av den uuunderbara hjälpredan Trull (hamnade dessutom göra det med ämbare då slangen blivit så dålig att den klämts ihop ställvis så den inte släpper igenom vatten längre),skrubbat stenar och möblerat om lite både växter och dekorationer. Ja då tyckte jag det var dags att prova om den kunde flytta tillbaka in med kompisarna igen. O vet ni, den ser hur nöjd ut som hellst. Lite, lite konstigt simmar den emellanåt, kanske den inte ännu vant sig vid att styra fenan då den nu har hål men nu är den energisk och helt tydligt livsglad igen! Hurra!! Nu håller vi bara tummarna att hålet läker och ingen bråkar med den mer. Men vet ni, jag tror vi räddade den!!
Så hoppas vi också den gröna färgen försvinner så småningom. Bytte ut säkert 80% av vattnet (vi har inget aktivtkolfilter jag läste först efteråt att man ska ta bort medicinen med) men ändå är det havsgrönt än. 



fredag 29 juni 2012

Mitt favoritområde nära hemmet

Området kring palstorna här i Vik alltså. Älskar att strosa runt och titta på andras blomkompositioner, fåglarna det finns så mycket av och bara försöka hitta nåtslags inre lugn (ja det är oftast på villovägar nuförtiden nämnligen). 



Det ser nästan magiskt ut på åkern (det hänt nåt åt ) i kvällssolen. Som en miniatyrvärld.

Vid det obebodda lilla huset bredvid det nya ponnystallet hittade jag en mängd övergivna, fina blommor. Oj så jag fick lust att gräva fram de gamla rosorna och aklejorna så de sku komma fram lite bättre.

Härliga färger och stora blommor men gömda bland högt ogräs

och min egna härliga födisblomma har vuxit till sig. Oo så den är nätt! Håller nog tummar och tår att den överlever nästa vinter!

Midsommaren

Det blev än en lugn midsommar i stan för oss. Vi hade ingen bil att låna och egentligen inte heller någon större lust att åka någonstans.Så vi köpte kol och mat och släpade den lilla fina (lila!) bollgrillen till palstan. Om inte mina nerver sku vara så slut sku det ha varit en riktigt lyckad dag. Nu har jag bara varit alldeles för mycket ensam med gänget och tog alla motgångar lite väl hårt. Blah. Men de lugna stunderna då solen värmde var nog livet inte ändå helt uselt. Tvärtom.
Det blir liksom aldrig fel då man grillar. Mina män fixade den delen av maten.
Så hade vi en god sallad också, med egen sallad, men ingen var så väldigt intresserad av den.
Det fanns pumpar, och diken och ämbaren. Vatten!!
Försökte få bort dem ur diket

Men så plötsligt hördes ett gällt skrik. Han hade ramlat ner i ett mindre dike utan vatten. 

Jag band en midsommarkrans
som de fick låna 


Vi gick omkring på det lugna området och njöt av allt vackert, klättrade på det lilla berget och byggde lite på kojan i skogsdungen innan klockan var så mycket att det var dags att börja gå hemåt.
           

Fast det blev en långre paus vid hoppbanan då det sku blåsas såpbubblor i mängder
 Så fick vi dem i säng och jag gick då till palstan på snabbkoll för att se att ingen var där och plockade lite mat åt sig i fyllan som det hänt tidigare år. Ja och så kom jag då hem och märkte hur det var ställt med Kokis. Då jag fångat den nästsista lilla fisken var solen redan på väg upp. Vackert men inte så bra i en barnfamilj..

 Följande dag regnade det. Regnade och regnade ännu lite till. På kvällen fick jag nog av livet inne med tre barn och klädde på mig mina regnkläder och gick till palstan.
Snygga påsar under ögonen. Little miss sunshine liksom.
 Men i stövlar och regnkläder passade bra att ta itu med projektet som väntat sedan vintern, tömma och putsa groddammen.Nu ser man grodorna också. Vet dock inte om de är så glada, det är ju tryggare i smutsigt vatten där ingen ser en..

Förra veckan

Förra veckan var det ju härligt väder. Så förutom alla besök till hälsostationen hängde vi i parken. Tyvärr är där inget vatten i bassängerna eftersom målfärgen flagnar (nåt de märkte från stadens sida i Juni och inte tydligen "hinner" åtgärda, grr) men sällskap åt vildingarna är där och staket! Ja fast han vet ju var det är hål i inhängnaden, den kortaste..
Kan man inte trampa själv är bröder och en "buss" väldigt roliga!! Han spanar alltid in då någon väljer denna och så står han där och klämmer sig upp på bänken. Inte alltid är han dock välkommen tyvärr..

En tom leksakslåda, bästa förvaringsplatsen ju! Får man stänga locket och dricka en kopp kaffe ifred?

Barn och bilar har sett på ritade. Tyckte det var så sött då de äldre delade på stolen utan att bråka.
 Under tiden har jag choppat spenat från palstan, någon fin sort med härlig färg och mjukat upp den lite
 Innan röran åkt ner i plättsmet. Min dolda talang, steka plättar med tre stekpannor samtidigt. Svettigt och vill inte bli störd för då blir det väldigt fort svart. Men det blev ett berg som räckte tom. några dagar. Spenatplättarna blev kanske inte så spenatiga men goda är de ju ändå. "Efterrätten" gjordes på kokosmjölk då den vanliga tog slut. Riktigt gott!

På torsdag var det först hemsk rusning i parken strax efter lunch men där vi halv två var det bara vårt lilla gäng kvar i någon timme. Hann prata med de nya/sommarjobbarna där och sa att det ju är tur att vi är så många att parken inte stod helt tom..  Musiken stömmade från högtalarna och den lilla typen tog en kort lur så jag tom. hann ligga på filten en stund och läsa tidning. Lyx!
Vad glad jag är att Trapps gamla blus (hittad på någons vind) går på nu i sommar. Den har jättefina broderier framtill! Fina lilla hippibarn! 

O dessa har rykt ihop hundra gånger i dagen men också lekt fint tillsammans. Nog är det bra att alltid ha en lekkompis till hands! 

Han har gjort mig galen med alla sina påhitt. "Bomma, bomma" - riv. 
 O så har man gråtit en skvätt då spjälsängen tagits i bitar. Den är ju så himla fin och gammal. Hur ska jag kunna göra mig av med den då?? Helt hemskt ju! Oj att det ska vara svårt att acceptera och gå vidare i livet. Han växer ju alldeles för fort min sista baby!
Det var alltså Jessica som på FB bjöd ut deras växasäng för bara 20€ och då den lilla inte sovit mer än någon enstaka natt i den underbara spjälsängen (och inte på sistone) så slog vi genast till.  Nu har han faktiskt sovit där ibland. Inte hela natten, det har bara hans bröder gjort (de är ju glada att de nu alla ryms och sova i vårt rum), men ens timmar! 

Vi har byggt banor och sett bilar åka i loopen tills herr klåfinger förstört..

Fixade också Trapps sparkcykel i skick (den hade tappat lite delar förra året). Han vägrar prova på vanlig cykel. Trampande är svårt för honom och så tror jag synen inverkar så han inte kanske riktigt litar på avstånden och så. Då är det tryggare lite lägre ner. Men Jösses så han åker fort med den, han är nog duktig med de korta benen!