onsdag 30 januari 2013

It´s alive!!

Förra året övervintrade chilin och jag var så glad. Det blev en redig buske och vi fick så många starka chilin att vi inte visste vad vi sku göra med dem. Så i höst tog jag igen in chilibusken från palstan,klippte ner den så den sku rymmas, och ställde den i fönstret. Men det såg illa,illa ut. Lite grönt på stammarna men alla blad torkade och de flesta föll av. Hoppet var svagt.
Men gott folk. Idag då jag kollade närmare syntes det LIV!! Blad, nyutslagna. Underbart!! Jag tjöt små glädjetjut och Trapp fick också kolla på underverket.. Snart är det vår, vet ni det!?!

"Jag vill ha pojkhår"

Sa han vars storebror alltid haft längre hår. O så klippte vi. Tålamodet tog slut ungefär där vi började, men fick hastigt klippt lite överallt.Kanske inte snyggaste modellen, men han är mer än nöjd. O jag är så glad att det fjuniga håret blivit lite,lite, grövre och nuförtiden växer rätt fort.

Scrolla om inte du tål att se blod!

Har en "algskrapa" som egentligen är gjord för att skrapa bort målfärg (?) från fönster. En Handy med bytbara jätterakblad. Nå. Rakbladet till min Handy var rostigt och behövdes byta ut på söndag. Hade tänkt ta bort lite alger i samband med vattenbytet. Men det lossnade inte fast jag hur försökte. Var försiktig, var livrädd för att göra mig illa. Men så slet jag och drog och det rubbade inte sig där inuti. O jag slet lite till, och så slant den.. Det ilade till. Inte bara i ett finger utan två. Och blodet rann och jag insåg att nu gick det nog inte bra. Gick med raska steg mot badrummet, vände tillbaka (mammainstinkten) och lyfte upp Handyn som blivit på diskbänken högre upp så inget av barnen sku få tag på den. Så låste jag in mig på wc:n så inte ungarna sku se blodbadet. I nåt skede väckte jag sambon som sov dagssömn och frågade när det lönar sig att åka till läkaren, hur djupt ska det vara?! Han som är van med alla världens skador via hobbyn och jobbet (klättring). Nu valde han dock att påstå att han inte ville se.. Så jag fick själv överväga plus och minus då det endå var söndag och närmaste öppna läkarstation säkert är inne i stan och det sku ta sin lilla stund att åka in med buss/ kalla på mina föräldrar och be dem om hjälp. Valde att ta risken att se om det läker av sig själv. Hittills ser det rätt bra ut. På det djupaste stället under nageln kom det visst ut lite kött, men tror nog det kommer att läka ok. Hoppeligen!

Sorry, hoppas ingen får traumor.Låter bilden förbli liten så den nu inte hoppar i ansiktet på någon känslig.

Via nageln ner i köttet på två fingrar. Lyckat.. 
Behöver jag tillägga att vattnet inte blev bytt på söndag? Aj tusan så det ilade. O så det gör ont då nåt rör fingrarna.. Sku absolut behöva ett par gummihanskar som går upp till armhålan för att kunna sköta om fiskarna. Är lite rädd för bakterier i vattnet då fiskarna ju har någon bakterie/ parasiter. Men just därför borde jag hålla deras hem rent, så de kan tillfriskna.

torsdag 24 januari 2013

En fantastisk vårvinterdag

Kan nog inte klaga på vädret denna vecka. Det är sådanahär dagar man drömmer sig tillbaka till i framtiden. Gnistrande snö, frost i träden och solen som bländar.
Ankdammen och den stigande solen
vackra isbeklädda buskar mot tegelväggar som verkar lysa i solen

Älskar de frostklädda grenarna i morgonsol. Vackrare blir det liksom inte. Dessa utsikter är det jag har svårt att tänka mig att jag sku kunna flytta bort ifrån (drömmer på högvarv om större boende ..)
Fast det ser inte närapå lika vackert ut på bild tyvärr.

Medan Trapp var i klubben gick vi en tur till butiken innan vi gick på familjecafé för första gången i år. Har inte velat smitta de små där. Men nu kom vi nog garanterat hem med en hel del nya smittor. De flesta hade snor som bubblade ur näsan, hostade eller nös mot en. En del har tydligen haft noro också på sistone. Att nu ser vi vad som väntar oss med vårt sänkta immunförsvar (efter den sega flunssan som hängt med i måånga veckor redan)
De hade fått ett nytt underbart litet kök till parken. Någon, min lilla hemhjälp, var överlycklig!

Det dukades och åts flitigt då klubbisarna gick hem och han fick vara rätt ifred i rummet.

De hade fått en  ny docksäng också. Den provades såklart.

Så efter en liten stund ute var man sååå trött att man somnade i kärran någon meter utanför parkens port där jag blev och talade med en annan mamma en liten stund.
En bra dag alltså!

Kompisbesök

Det var en tid sedan vi blev bjudna på besök senast. Men nu bjöd klubbkompisen/ bästisen Trapp (med bihang i form av mig och Trull) på besök på onsdag morgon. Timmar av spel (både bräd och wii) och lek. Lunch bjöds det också på och denna gång var det bara Trapp jag hamnade skämmas för då han aldrig äter nåt. Nu var den jättegoda lasagnen tydligen riktigt äcklig. Och jag påmindes om varför jag inte gjort av den på länge..
Det bästa, de har massvis med roliga tågbansbitar och bitar så det blir lååånga banor. Här är bara en del av bitarna i användning. Tåg finns det också av så att det inte ens blir bråk.


Fem timmar och ett utebesök senare skilldes de motvilligt åt.
Matade änderna på vägen hem. 




Lycka = sol

På tisdagar får man inte vara inne i parkhuset medan klubben pågår då det är två grupper samtidigt så båda salarna är upptagna. Men då vi en gång klätt på oss för att följa Trapp till klubben i den arktiska kylan så bestämde jag mig för att stanna ute med Trull medan klubben pågick.

Kallt. Men otroligt vackert med solen som sken!


 Efter en timme i parken gick vi mot butiken för att hämta lunch och värma oss lite innan vi fortsatte utevistelsen. Han orkade fint gå en promenad på någon kilometer, hand i hand (som han går med på att hålla bara för att  han är så rädd för traktorer, samtidigt som han älskar dem).


En stund stannade vi ännu ute efter klubben, så över tre timmar i kölden klarade vi! Jag tror det var solen.

Pussel

Det är inte så lätt alltid, att få bitarna att passa. Med den lilla hjälpredan i huset har jag inte alltid velat påbörja projekt med en massa småbitar som försvinner. Men nu plockade vi fram de två pusslen med 48 bitar var och han lagade fint båda två, med lite hjälp. O oj så stolt man var efteråt!

Mc queen är pop igen efter att vi såg på cars 2 förra fredagens filmkväll.

Som jag väntat

På en skidtur tillsammans med pojkarna. Vi fick vänta ett par dagar då det var närmare -20 men på söndagen vågade vi ge oss ut på en utfärd. Termometern visade inte mer än kanske -9 men hade ju inte insett att det blåser förskräckligt ute på åkrarna. Huh! Det kändes mycket, mycket kallt. Tänkte först vända tillbaka då jag gissade att Trull i pulkan sku få kallt, men då vi planerat detta så länge så vågade vi oss ut på ängen och mot palstorna.

Hade köpt ett par begagnade skidor åt Trapp ett par dagar innan och nu fick han prova dem. Men först fick vi gräla i en halvtimme, han HATAR ju att skida då tydligen.. Fram tills vi kom ut och han fint satte skidorna på sig själv. Då var det brett smile och hård fart.. Så kanske det inte var djupt hat då endå..


Den lilla då. Han insåg då vi kom ut att jag inte hade tagit med skidor till honom! Och grannsakpet fick höra att detta inte var passande beteende från min sida! Så jag fick ringa sambon att hämta ner det minsta paret.
o gullegrynet så det gick fint den lilla stunden han orkade ha dem på sig! O lyckan i ögonen! 
Trapp åkte iväg på turen utan stavar ännu denna gång. Nästa gång tror jag han får ha dem med sig. Det går riktigt bra. Om inte han sku ha så himla bråttom.. Det är nog skridskostil som gäller för hans del. På fullt! 

Skidade till palstan, åkte i den lilla backen intill ett par gånger och tog varm kakao paus. 

Men sen blev det för mycket för Trull. Aj, aj, Pipi! grät han och viftade med händerna. Min lilla isklimp. Han borde ha haft ännu ett extra lager då han satt stilla i pulkan jag drog med min halsduk kring magen. O han skrek hela vägen hem och jag kände mig mer än usel. Men inte kunde jag ju lämna den njutande Trapp ensam heller i mörkret. Tripp hade redan tagit av sig skidorna och ilsket i HÅRD fart gått hem då känslan gick ur händerna. Han har vägrat ha påsvantar i år och då går det tyvärr väl så, man fryser i nåt skede..
Lidande och argt barn som väntar på brorsan som åker en sista gång i backen.
Efteråt blev det ett långt varmt bad för de två små, den större var redan i ångande dusch då vi kom hem.

Vi backar en vecka

För det har varit så långt ner på listan, dethär med att blogga. Jag läser och lär mig, om syre, växtnäring, lysrörs optimala ljusskalor och watt. Intressant och icke sinande källor att lära sig ifrån. Fiskarna igen verkar sjuka i det nya hemmet och vi sitter och stirrar och stirrar och oroar oss och funderar. Hohhoh. Jag som gjort allt jag kunnat..

För en vecka sedan åkte ju den kära lillasystern tillbaka till Kina. Tripp fick äran att följa henne till flygfältet. Lite besviken var han kanske att han inte såg mer än ett par flygplan i luften men han lär ha sett en massa Kineser, bra så!

Under tiden hann  de två mindre måla en hel del målningar. Trull drack bara liiite färgvatten..
Efteråt blev mamma här på besök en stund. Pojkarna var glada över det. Då hon gick var det dags för Trapps namnsdagsmiddag. Han hade fått välja maten själv Köttfärs med tacokryddor och grönsaker. Men inte år han ens då av köttfärsen, han sku mer än gärna leva på bara råa grönsaker och sushi..

Råkade hitta en pipo till honom tidigare på dagen medan han var i klubben. Egentligen hade jag tänkt mig att den sku användas under hjälmen vid skrinning, men han gick sen också och lade sig med den, så den blev pop. Han har kollat på curious George på youtube.. 
 Till efterrätt hade vi fått wienerbröd av mamma, för att fira namnsdagen. Hans första namn finns ju inte i kalendern så vi firar det andra, Anton.

Han fick också en ny blus då julklappsblusen från Kina blev förstörd i tvätten.. Och en lunchklåda till klubben, med angrybirds på, såklart. O han var sååå tacksam och nöjd med dagen och presenterna! Min sötnos! 

onsdag 16 januari 2013

Fiskgott

Har ju inte kanske varit en så aktiv informationssökare under de tre år vi haft akvariet. Bara om jag undrat över nåt. Men nu har jag hittat flera akvariesidor på nätet med aktiva skribenter och massor med information. Bl.a lärde jag mig tricket, ankra grönsak på bottnet. O oj vad vår Elkku är lycklig!! Den äter med väldigt god aptit gurka och zuccini, ser riktigt lycklig ut ju!
Zuccinin sitter fast på en söndrig liten visp så att den inte flyter upp till ytan. Idag knöt jag ännu fast en fiskelina på vispen så jag kan sänka och lyfta den untan att sticka i hela armen (har problem med att räckas till det 60 cm djupa bottnet tom. då jag står på en barnpall).

också lilla Pepsi verkar gilla grönsakerna. De stora har inte visat nåt intresse alls!

Solsken och personligt bästa

Det var nästan så att solen kom fram bakom molnen igår. Redan den sagolika röda himmeln som syntes innan vi gick mot klubben till nio fick mig på aningen bättre humör efter en lång natt med lite sömn..

Kom hem och vilade en stund och gick ut med Trull för att bli i parken med Trapp och honom. De har börjat öva på dethär med att klä på sig själva efter klubben. SÅ praktiskt då man inte behöver gå in med småttingarna som ju rusar iväg och leka med sina våta skor och tjuter då de tvingas ut tillbaka.

Solen, ni ser ju!!
Inte kändes kölden heller så illa som termometern visade, fast det alltid blåser här vid åkrarna.
Trapp lekte med klubbkompisen en lång stund. De susade runt parken och hittade på bra lekar utan att ens bli osams som de ibland brukar. Trull däremot ville mest hänga i famnen.. 
Tog igen mig hemma en tid innan jag bestämde mig för att idag ska det göras! Så jag letade fram skridskor och hjälmar, yllestrumpor och tunna mössor och fick ungarna påklädda. Iväg mot isen! 
De hade små baracker där i år, härligt att knyta skridskor utan att fingrarna frös till is! 
Det gick bättre än jag tänkt mig för dessa. Den lilla däremot var inte alls intresserad och fick istället klättra på jättesnöhögar under tiden. Med hjälm på. 

Trapp förevisade hopp. 
Medan jag packade ihop utrustingen frågade han mig om han fick klättra ännu en liten stund och jag sade ja. En stund senare vände jag om mig och såg honom linka mot mig med förvridet ansikte. Han hade hoppat från en snöhög som grävskopan liksom skurit av på mitten, minst två meters höjd -rakt ner på den hårda isen. Idiot! Fort ner i vagnen och hem för att kolla skadan. Som tur verkade det bara ha tagit hårt på hälen, han har ännu ont undertill men antar att man inget kan göra åt den saken.
Hoppas han (och Tripp) lärde sig en läxa!

Då de somnat gav jag mig ännu ut på en skidtur. Tror det var först andra gången för denna vinter. Men det var perfekt. Lite snöfall, vackra landskap. Kom hem två timmar senare till min förvåning (har aldrig klocka med mig). Vågade prova på nåt nytt också. Var jättestolt då jag "friskidade" i nästan en kilometer, har aldrig gjort det förr. Men nu var ingen annan i spåret för att se mig och min dåliga stil. O inte nog med det! Efter ett varv i skogen (obs, jag FÖLL INTE i den branta backen med kurvan denna gång!!) friskidade jag samma uppförsbackesstäcka på ny
tt!! Jee! Det andra personliga bästa (för i vinter) var då över fem och en halv timme i friska luften. Härligt!! 

måndag 14 januari 2013

Vi lekte sociala

Igår var det en busy dag för att vara i vår familj. Först kom det en annan akvarieägare på besök med lite nya växter och vattenberedare. Vi talade engelska sinsemellan och då han gick sa Trull bye-bye klart och fint. Både han och jag brast ut i förvånat skratt, tänk vad han redan kan vår lilla!!
 Nästa i tur var systra min som tyvärr åker tillbaka till Kina nästa vecka. Det var med tårar i ögonen jag sade hejdå. Nästa gång ses vi väl på sommaren nåt tag, hoppeligen! O oj vad ungarna kommer att sakna henne. Den minsta talar hela tiden om tata Ipi.:) Nå vi måste väl bara bli bättre på att skypa.

Ungarna blir alltid sjövilda då de träffas.. Här blev en storebror en häst..
Hon fick kolla legon och en heel del annat hon missat medan hon bott där i andra delen av världen. 

Trull förevisade hans underbara danskunskaper. Han älskar att dansa och opartisk som jag är tycker jag han faktiskt är jätteduktig på sina moves för att vara två!

Gangnam style är han super på! Ipi var imponerad (och bubblade av skratt pga. hans inlevelse).

Jag sparkade mig i baken och bakade chokomuffins med vitchokofrosting. Tripp är ljuvlig då han alltid ger så fina komplimanger. Du sku kunna öppna ett café!

Det lästes från favoritböcker. Kakkooo!!Kakkoo!Kakkoo!
Någon timme senare kom farmor och farfar på besök. Det var farmoderns första besök i yttervärlden sedan hon bröt foten på julafton.Stackarn saknade ungarna så mycket att hon bara måste komma på besök. O det gick ju helt bra att hasa sig upp i vår lägenhet med den stora hissen och rampen in i trappuppgången.

Det var rätt fullt i vårt vardagsrum 
Så dracks det lite kaffe och kramades farväl.
 O innan farföräldrarna åkte iväg kom också den borttappade fadern i huset hem. Så flunnsig han med att han faktiskt tog ledigt från jobbet för första gången på länge.

På kvällen var det dags att packa undan julen. Det började vara dags..
visst var den fin!Men oj så det snöade barr till sist.

o som pricken på ett trött,sjukt men lyckat veckoslut gjorde sambon sushi till kvällsmål då ungarna somnat.

En bättre lördag

Var ensam med ungarna på veckoslutet. Sjuk. Lördagen började dåligt med barn som bara skrek och bråkade.
Så märkte jag ett meddelande på telefonen. Vill ni komma på besök? Ja, det ville vi! Det hade gått på tok för länge sedan sist!! Linda med de härliga två flickorna, för tillfället lika gamla som de våra två yngre.

Nästa år sitter där ännu en sjätte liten. Underbart!! 

O de lekte, hoppade, härjade och hade det roligt! Jag blir varje gång så glad att se hur de trivs tillsammans fast de ses för sällan.
Kring sju var det dags att försöka få hem dem. De sku gärna ha stannat kvar.
Så sist och slutligen blev det en mycket bättre lördag än vi haft på en tid. Tack för att vi fick komma på besök!


lördag 12 januari 2013

Nya invånare

Tror jag visst glömde berätta om lilla Pepsi som flyttade in den 22.12. Kollade på en akvariebutiks hemsidor att de fått in små guldfiskar tidigare i december. Googlade namnet Shubunkin och såg fiskar som såg ut precis som våra! Så jag ringde fort och frågade om det finns kvar av dem. Det fanns EN! Min syster sku just komma på besök och butiken stängde redan klockan tre.
Jag började ringa runt. Heeej, inte råkar du vara på väg mot stan? Kanske vill du stiga av i Gräsviken på ett snabbt besök?! 
Det var skralt, alla var upptagna. Tills jag ringde min moster. Hon hade två av mina kusiner hemma och skickade fort iväg dem (klockan var typ tio över två vid det laget) för att hämta den sista lilla guldfisken i butiken så barnen sku få hem den till jul. Jag hämtade den sedan med bussar några timmar senare då systra min åkt iväg. Var lite orolig hur den sku klara sig då de bara får vara i påsen fyra timmar och det gick lite över fyra timmar innan vi var hemma.
Men där flöt den omkring i påsen, storögd men helt livlig. Här vänjs den vid vattentemperaturen i akvariet.
O så släpptes den ut i det vida vattnet
 Den lilla är tyvärr livrädd för de två stora och susar iväg då de närmar sig. Har sökt med ljus och lykta efter en liten en till för att den sku få en kumpan att lita på, men det säljs inga (åtminstone hittar varken jag eller djurbutiken någon till salu) för tillfället.

Nog kan man ju förstå den då den är lika stor som deras stjärtfenor..
Hopplös att få bra bilder på då den är såå snabb!
På torsdag kväll innan jag hämtade mina plankor gick jag via Itis djurbutik för att införskaffa en liten skäggmonni till. Vet att det finns risker då de ännu var så små att man inte ser könen på dem (vår Elkku är en hona) men kanske man får agera födelsevakt sen om det visar sig vara en hane..alltså vi vill inte att det börjar krylla av små babyalbinon i vattnet om nåt år..
Liten, liten

och den överlevde den lite längre stunden i kölden, tur!


Sådär sötful, Bilbo blev den döpt till.

och alldeles minimini. Här ser man bra skillnaden mellan den och Elkku. Tom. baby Pepsi ser ut som en jätte bredvid den.
Pepsi har förresten hittat ett bra skyddsställe, Monninas matplats (så att inte glupska stora ska äta deras mat direkt), Där ryms den ännu fint in.


Annors är det varje dag lite spännande att kolla om lilla Bilbo ännu är i akvariet. Den är så hemskt liten och guldfiskarna är så glupska. De kan helt i misstag äta upp den om de råkar träffa på den med munnen. Idag var jag riktigt orolig då jag inte sett den sedan igår..men den gömde sig bakom en rot tillsammans med Elkku, Phew!



Om att transportera plankor

Då vi riggade upp det nya akvariet bytte vi (nå jag) sida om korridoren för att det ska få möjligast lite solljus på sig. Nå, det uppstod ett litet problem då jag sku bygga en lampställning åt de två långa lamporna. Sambon insåg som tur att vårt badrum ju ligger bakom väggen och att jag antagligen sku ha borrat genom nåt viktigt rör/kaklen. Efter lite planerade kom jag på nåt som kanske blir en bra lösning. Behövde plankor. Har ingen bil..

Men att man är kvinna behöver inte betyda att man är hjäplös. Så på tordag kväll promenerade jag hem sådär fyra kilometer i snömodd med tre 2,40 meter långa plankor fastbundna på min mummokärra. HA! Crazy person antar jag dock att många förbipasserande tänkte..
Lite jobbigt kanske men orkade inte vänta för att sätta igång med mitt projekt.


Målade dem då hjälpredan somnat . En (bara!) vit prick målfärg hamnade på golvet då jag hamnade schasa en Trapp i säng ett par gånger..
och så gnuggade jag rent gamla akvariet. Puh. Nu hoppas jag bara någon fort köper det så man får det bort från huset.

Medan jag en gång höll på gnuggade jag på den stora roten i ämbaret bakom också. Det kan inte sättas ner i akvariet innan det slutat färga av sig.. Måste ännu karva ut några bitar där det ännu finns bark kvar, antar att det färgar mest.
Idag har plankprojektet gått lite framåt (inte så enkelt då det är en som absolut ska skruva på samma millimetersområde där man själv försöker få i en skruv och raka delar..). Hoppas på att det är klart imorgon! Gillar inte att ha lysrören direkt på akvarieglaset, det blir varmare vatten då och guldfiskar gillar svalt.