måndag 24 oktober 2011

Dagens mått

Trull hade rådgivning idag, ny tant, igen. Han skötte sig exemplariskt, log och jollrade och visade snällt vad han sku.  Grät en skvätt då han fick två sprutor men det gick rätt fort över. Lite surare och ledsnare än vanligt har han nog varit resten av dagen. Hoppas det inte kommer någon värre reaktion om tio dagar, hon sa att det högst antagligen kommer nåt. 
Dagens mått på vår lilla parvel var alltså: 10300g och 77cm. Just passlig.


Lilla draken vol.2

Mamma, ta bilder när jag hoppar! 



Kolla de fina raderna med använda ögonlappar. Helt snygg inredning eller vad! Men nå, nåt måste han ju få som "pris" för att använda dem. Här står han flere gånger om dagen och räknar högt hur många där är.

söndag 23 oktober 2011

Draken

Skinnet är lite i spändaste laget på "lilla draken" men det gör inget. Lilla draken var två år då leken började och hade födelsedag idag, 3 år blev det ju, då han också fick tre barbapapor till present. Lilla draken har blivit skolad och omskött av dess ägare (Tripp) och också varit till parken, fast då måste den också ha halare och stövlar på sig. För tillfället sover den lilla draken i sin säng och jag hoppas den inte får på tok för hett inatt.

den gled kvickt fram längs golvet såhär, som en mask

eftersom den var liten hade den med sig sin pupu största delen av tiden

och så gillade den att kramas

Tvättråd

Tänkte kolla i hur många grader plagget jag köpt sku tvättas i. Men jag ser ju inte ens vad där står fast bilden är såhär uppförstorad. Ser du?


Nödvändiga uppköp

Vi var och shoppade igår Tripp, hans mormor och jag. Han har frusit en del morgnar redan och hade varken skor, rock eller vantar inför vintern. Han är redan en så stor pojke att han vill säga sitt om vad han klär eller inte klär på sig. En hel del jag kommit hem med på sistone har inte dugit, så nu fick han välja själv (trots att han tyckte det var jääätte onödigt och tråkigt). Men nu har han allt han behöver inför det kalla som väntar oss och den übersnälla mormodern stod för kalaset. Tack kära du! 
Tähti Jonathans rock och vantar samt Viking skor. Snyggt och bra! 

Vi åt glass för stora summor i en överfylld glassbar. Tripp valde ett "troll".

och efter sådär två års väntan (gu´en så dålig mor man är) fick han hoppa på nytt. The joy!

själv fick jag denna fina till present av mamma. SÅ fin!
(Har den här bredvid skärmen och kletar av det på läpparna med jämna mellanrum)
Redan då vi startade mot butikerna fick jag huvudvärk som blev bara värre och värre. Väl hemma blev det olidligt. Åt flere huvudvärkstabletter och vilade i mörkret innan jag gav upp, spydde och nåt några tabletter till.  Så började det lätta och jag gick ju sedan ut och gå för att få igång blodcirkulationen i axel- och nackregionen.

pojkarna lekte rätt snällt så jag fick vila.

Lite mörkrädd

Medan jag utövade lite Mazai-Nordicwalk igår, eftersom mina ben är för söndriga för att spinga med för tillfället, tog jag skogsrutten för att träffa så lite folk som möjligt. Ja , kanske man inte ska skämmas för att man försöker ta hand om sin kropp men vetni, inte ser man ju riktigt klok ut med de runda sulorna och de där fåniga stavarna.  Huvudsaken är ju att det känns i kroppen att det faktist är en helt bra motionsform! Men ja, så jag var i slutet på skogsrutten, gick och tänkte på hur min kompis begravning månne varit, då jag såg att gatulyktornas elledning fallit nästan till marken. Den hängde och svängde där en meter ovanför skogsvägen och jag bara hoppades det inte sku komma en vindpust. Nå då jag kommit förbi elkabeln märkte jag nästa problem, det var bäckmörkt efter det, lamporna hade slocknat. Sänkte musikens ljudvolym för att höra lurande faror medan jag staplade fram de kanske tre-fyrahundra metrarna i mörkret innan jag kom till åkerns kant där lamporna fungerade igen. Huu. Ja och då jag kom ut ur skogen märkte jag att någon gått bakom mig, fast jag inte hört nåt. Lite skrämmande måste jag säga att det var tom. för mig som gillar mörkret. Hoppas de snart får lamp-problemet fixat för annors vill jag nog inte ta den vägen fast den annors är bra då den har så branta backar.

Tysta minuten/dagen

Igår valde jag att inte blogga alls, för att hedra minnet av min barndomskompis. Lite konstigt kan ni tycka, men tja, vi gör väl alla på vårt eget sätt.
Har riktigt dåligt samvete då jag inte gick på begravningen, som alltså var igår. Den var endå såpass långt borta och jag hade ingen aning om hur jag sku ta mig dit + det att jag inte äger svarta,passande kläder. Ja,jag vet inte, förklarningar, förklarningar. Men Milla, jag tänker på dig, massor. Har tänkt mig en liten minnesgrej för att hedra minnet av vår vänskap, bara jag kommer iväg till svärfars lilla verkstad i deras föråd och får införskaffat lite glaspärlor.
Hoppas du har det bra nu vännen, och att våra tankar och tårar kanske förmedlas till dig på nåt sätt. Du lever i våra hjärtan, så länge vi finns.


 Solnedgångar, Ljus och flygande fåglar, njae, inget passande hittade jag hos google. Men vårt fina lands norrsken tror jag passar bra här. För du var ingen tråkig typ utan en sprakande personlighet.

 Tack för allt kära vän! 

fredag 21 oktober 2011

Äsch då!

Glömde ju kameran hemma idag. Men ni får föreställa er två små lyckliga pojkar som drog fram det mesta i leksaksväg hemma hos Aatu, en liten flicka som var mycket uppspelt och glatt lekte med de "större pojkarna" och en baby som förnöjt utforskade det nya stället och de nya leksakerna. Ett sådant vacker hem de hade också! Lite som i inredningstidningar och "glammiga bloggar", ljust och fint med bara lite fina saker framme. Sådär tre timmar hann de leka innan det var dags att hämta hem skolpojken. Sedan gick jag min galning till Prisma med de tre yrbollarna som hade trött fredagsfeelis. Big,big mistake! Men nu är pizzorna i ugnen och filmen ska på. Månne det inte blir riktigt bra endå, fast klockan är alldeles för mycket redan.

Snyft

Som jag hoilat med till denna låt med blanka ögon som ung. Mindes den då Hannah lyssnat på en anna legend  . Egentligen är ju kanske inte musiken så bra men orden, de skär in i hjärtat.

torsdag 20 oktober 2011

Husmor

En mockaruta är väl enkel att slänga ihop innan man ska på besök, tänkte jag, och blandade ihop en smet jag hällde på en plåt och lade in i ugnen. Så hängde jag byk,bytte blöja på minstingen och gick för att amma och lägga honom. Då äggklockan ringde 25 minuter senare hoppade jag ur sängen för att ta ut kakan ur ugnen. Då jag öppnade sovrummsdörren visste jag att det var kört. Det kom tjock rök ur ugnen då jag nådde fram till katastrofen. Note to self- lämna inte köket då du bakar! Ja och skriv nu kära du in hur länge en kaka ska vara i ugnen! Äggen var slut så kunde inte göra en ny heller. Hur jag löste problemet? Nå jag skrapade bort den brända ytan och hoppades på det bästa. Men det blev nog inte bra alls, kakan sprack och smulade i bitar. Glasyren tom. misslyckades, ena hälften (för den räckte inte över hela kakan) blev lite väl tjock och trög och den andra hälften blev för rinnande. Uj, nästa gång får det bli nåt annat istället! Mockaruta är ju dessutom nästan bara socker i olika former. Hade inte tänkt på det innan. Får se om jag täcks ta med av den imorgon eller om vår familj får äran att mumsa oss tjocka istället.

mmmm, kaka!