En tumme

Sådär tre veckor efter skadan.

Vet ni hur tur jag hade då skinnet blev kvarhängande från en liten,liten skinnbit?! Hade haft redigt mycket mera ont annors.. Det tog redan över en vecka innan det slutade blöda undertill varje gång tummen rörde på nåt. I förrgår lossnade den torkade skinnbiten ovanpå såret också. Ni ska få se hur fint det blev till sist. Hade nog som sagt tur att det inte gick värre (båda gångerna..).

Akta er för vassa saker säger jag bara! 

En tupplur

En dag för inte så länge sedan.

Han drog ner filtarna från soffan, tog mjukisdjuret Bogi i ett stadigt grepp, tutten i munnen och somnade sittandes, märkte jag då jag ropade att han fick komma och äta lunch. Hur söt får man bli?!

En utfärd i ämbaret

De har ju varit sjuka, våra fiska, vet du som läst här ibland. De har vita fläckar som blir hål, skrapar sig mot bottnet, fenorna delas, blodådrorna är röda och synliga och de andas konstigt. De har redan fått fyra olika mediciner och vattnet ska bytas ofta samtidigt som man putsar bottnet. Oron är stor fast det väl är ett rätt bra tecken att de hålls vid liv.
En som jobbar i en akvariebutik har varit riktigt sur då jag inte hämtat fiskarna till hennes arbetsplats för att kollas under mikroskop för parasiter. Nå nu senaste lördag fick jag äntligen hjälp av min mamma för att komma till Vanda i en varm bil (har ju inte precis velat åka buss i några timmar med en fisk i ett ämbare).  Fångade alltså en rädd fisk i håven på lördag morgon och stoppade den i ett ämbare. Det var den som haft flest symtom, Läikky, som fick åka på utfärd.

Väl framme fick vi veta att hon som sku kolla hade försovit sig. Så stackars Läikky fick hänga i ämbaret längre än planerat.. Under tidensom vi väntade fick vi som enda kunder gå omkring och kolla på alla fiskar i butiken i lugn och ro. Vilka fina fiskar det finns!
Tyvärr hittade inget konstigt på fisken. Hade nog hoppats på ett enkelt svar. Nu är det hela ju ett mysterium för inte ens de olika, starka, medicinerna har hjälpt mot symptomen. Vattnet borde också vara ok nuförtiden då jag lärt mig lite om vattenkemin och har börjat testa det regelbundet med olika provrör och ämnen. Hifistelyy som sambon säger.
Efteråt hade Läikky igen fått nya knottror/nippor som såg onda ut. Kanske han har känslig hud bara?!

glad över att vara hemma igen..

Tråkigt var det nog att inget enkelt fel hittades. Men o andra sidan fick jag bevisat att det inte är mitt fel att de ännu också är sjuka. Jag har verkligen försökt mitt bästa. Hon sa att det kan vara nåt som tex. en virus, men mot det finns det tydligen inget botemedel så det är bara att hoppas på det bästa. Så det gör jag nu!

Anentome helena

Ja. Skrev ju om de små, små, sniglarna som tagit över lilla akvariet. Medan Trapp var i klubben förra veckan tog jag en liten tur till området här intill med Trull och hälsade på en ung man som för tillfället har 1200 eller 1300 liter vatten i sitt sovrum (ska nog sälja andra stora bara han fått det nya fyllt). Ur vattnet fick jag tre sniglar som då borde äta sådanahär "rosksniglar". Än har jag bara hittat ett par tomma skal men hoppas de är hungriga och snart får problemet fixat (uppätet).

Ganska intressanta. Anentome helena (petokotilo kallas de på finska)

sniglar och räkor

fast skrattade åt starten. En drös med småsniglar som borde vara lunch åkte istället med på den stora..

Besök från Kina

Systra min fick åka på jobbresa förra veckan. Hon jobbar/bor alltså i Kina nu sedan förra hösten. Nu fick hon åka på arbetsresa - till Finland. Så vi fick njuta av hennes sällskap här förra måndagen innan hos sku runt i landet.

Jag (och hon) försökte få bilder på henne med pojkarna. Hopplöst! De var såna vildingar igen att ingen var stilla, alls.

På söndag ska hon flyga tillbaka. Får se om fröken busy hinner hälsa på ännu innan det. Annors ser man henne kanske på sommaren igen. Men jätteroligt med överraskningsbesök! <3

Det har varit parkdagar med kompislek

o en hel del legobygg igen. Trapp har lärt sig bygga fina hus själv.
Blomman kunde jag bara inte motstå då den stod där billig i matbutiken en dag. Så vacker! 

Sambon kom också ihåg de bortglömda "ivägskjutarna" av småbilar. De har varit gömda i lådan under sängen en längre tid. Oj så roligt de hade nu med de "nya" avfyrarna. Tillsammans med skaterrampen flög bilarna ju jättefint! 

Jag har övat

Övat.Övat och övat. Det var en fototävling på akvarieforumet jag hittade i början på detta år. Temat: akvariet. Jag har aldrig lyckats få bra bilder på fiskarna tidigare, det är verkligen inte det lättaste! Men nu lånade jag sambons bättre kamera med makrolins och övade mig länge innan det gick ens lite ditåt. Så det har jag pysslat med. O verkligen, verkligen gillat det! Jag älskar makrolinser! Till slut lärde jag mig också (lite) att ställa in ljus och sådant på kameran med tusen olika knappar. Hittade tom. en nyttig knapp sambon inte vetat att fanns. Han läser tydligen inte instruktionshäften han.. Bilderna jag skickade in, tre stycken, får jag inte visa innan bidragen till finalen valts ut. Men här han ni en hel hög med andra. Tro mig, det finns material att ta ifrån! Men du milde så många hundra jag fått radera. Fiskar är kanske ännu jobbigare att fota än barn!

Läikky. Han hade en stor orange fläck på huvudet då vi köpte honom. Är inte helt säker på om det är en Shubunkin eller en Sarasa guldfisk. 

Jaffa. En Shubunkin. 

Jaffa och Pepsi. Det var första gången jag såg att den lilla vågat stanna nära en stor för att sova dagssömn tillsammans.

Det kom ett par sådanahär med sanden i det lilla akvariet. Nu är de tusen. 

Elkku och Pepsi delar på gurkan

Köpte en ledlampa som kan byta färger och vara under vattnet. Älskar den! 

Läikky har också lärt sig att äta lite grönt

De två prickiga bredvid varandra i kvällsbelysning. Roligt lika varandra fast vi inte valde den lilla själva. 

En till liten snigel i 40-litern. Det finns en otrolig mängd olika sorter! Rätt intressant faktiskt att följa med variationen. Men det ser fult ut på glasen med alla de små prickarna (sniglar).

Bilbo har vuxit till sig lite. Man ser den nuförtiden.. Gullig. Men ännu rätt skygg.  O ni sku veta hur fort den susar fram. Hopplös att fånga på bild.

Jag har räknat till tre blivande räkmammor. Eller jag hoppas innerligt att det blir miniräkor av dessa ägg. De är utmärkta algätare och så väldigt vackra att titta på! 

Fick ett par sådanahär eldräkor också. Men jag tror det bara är två av fyra kvar, de gillade inte flytten hem till oss. Det lär vara en väldigt känslig sort. Men ack så vacker för ögat!

De är så runda och fina!

Här är familjeporträttet från stora akvariet. Tre guldfiskar och två albino "skäggmonnin" (alltså partamonni på finska, inte en blekblå aning vad de är på svenska). Elkku ligger alltså gömd mellan Jaffa och Pepsi. Lite av nosen syns.

Annat vi pysslat med

Hängt i parken. Traktorerna har på parkeringssidan fått upp fina (läs rätt höga) högar.

Vinterns räddare har varit grävskopan och lastbilen. Utan dem går inte vi ut om inte man vill lyssna på gnääääll. Här jobbar lastbilen högt uppe på högen.

En dag ställde jag upp ett litet loppis här hemma för en mamma med sitt första barn. Radade upp alla kläder i rätt storlek och så alla babygrejjor vi inte längre behöver. Hon köpte bort tre stora påsar för hundra euro. Så man kan bli nöjd!

Så hade vi Linda med flickorna på besök. Oj så jag väntar på att få träffa den lilla som ännu växer i magen.  Pojkarna visade inte precis deras bästa sidor (flippade ut totalt då de kom) men till slut lekte de alla fint tillsammans.

Förra veckan var det en häst på besök intill parken. Vi fattade inte att också vi sku ha fått åka släde mot pengar och Trapp var väldigt besviken. Men så var det redan rätt spännande att se på hur de packade ihop och åkte iväg med lastbilen. Vi väntade länge på att de sku backa ut från gården. Här spanar Trapp över staketet.

Till slut fick de vinka till den

Så har vi hälsat på ankorna

och så fick man fyra munkar för en euro från butiken en dag. 

Så var det det där sportlovet.

Som ju tog slut för länge sedan redan. Men jag hann inte med.
Det blev inge skidning, inget skrinnande. För jag kunde inte/ kan inte knyta skosnören med min onda tumme, ännu heller. Släkt träffade vi dock och var ute, så det fick duga.

På torsdagen fick också Tripp komma på familjecafé och titta på småparvlar.

Tripp var modig och gick iväg till berget med parkledaren och ett par skolbarn han inte träffat innan  för att åka pulka. Trapp blev kvar för att umgås med sina klubbkompisar.
Hon i gult är första förtjusningen,en sötis, Miina.

Så lektes det med bilar i fina rader 

innan farförsäldrarna i sin tur kom på besök. De kommer så sällan hit att det alltid uppskattas till max. 

På fredag var det sedan dags att åka iväg till mina föräldrar. Där hängde fina istappar från taket som bara måste fås ner!

snö att skotta var det inte heller för lite av..

och det var mjukt att hoppa ner från högar

Trull var mycket imponerad att "stormtroopern" dvs. snöslungan.

och de åkte glatt och länge ner för de småsluttande vägarna på gården. Också mamma åkte glatt ner flera gånger med båda de små!

Så fick lilla Sniff sin dos av paj och kärlek (och oljud) och vi magarna fulla innan de större åkte  iväg till farföräldrarna och den lilla och jag hem. 

Hann sätta upp varsin hylla åt de äldre i deras sängar då det bara var den lilla och jag hemma hela veckoslutet. Trapp behövde en för sin stora  familj..

o så på söndagen då de kom hem fick jag springa genom spöklig dimma som lystes upp av fullmånen.. 

Förlåt mig bloggen

Det är inte du, det är jag. O så blixten mc queen som ska snurra i bakgrunden då de leker med bilarna. Inte bara ljudet utan också bilden, såklart! Så är det också bråken, alla de miljoner bråken, om just dessa bilar då båda de yngre ska ha samma. Eller samma lego. Samma typer. Samma pennor. Samma allt.
Så är det att jag läser och läser om fiskar och växter, om sjukdomar och ljus. O dendär maten som inte lagar sig själv. Ännu heller. Utevistelser, besök. Ja du vet. Men jag tänker på dig ska du veta!

Om att älska sina icebugs

Det är ju så man önskar att det aldrig blir vår och torra gator. Det flöt på så bra ikväll, som också  på söndag kväll, då jag sprang senast. Har haft knästöd på knät som brukat ha ont då jag sprungit och det har hjälpt! Så härligt att kunna springa utan att ha ont! O icebugsen. Ooh! Att våga ta ut ordentligt i farten på underlag som underlag. Jag är såld! Nu drömmer jag ju om lika lätta och bekväma "riktiga" springskor. Ikväll kom det också pluspoäng för att strumporna hålls torra fast man springer genom isvatten.