Ingå

Vi packade ner våra saker en regnig eftermiddag och väntade på skjuts av min mamma. Nu sku vi iväg till landet, pojkarna, hon och jag. Sambon sku stanna hemma ett par dagar och kanske komma sedan (vilket han ju sen aldrig gjorde och ett par dagar blev närmare två veckor av sol och skönt slapp för vår del..)

Vi bodde i den lilla stugan som nuförtiden har två soffsängar. Det blev en kort första kväll innan vi kröp ner i sängen för vår första natt. Oj så svalt det blev om natten, fick ha värmen på till och med!

 Nästa morgon regnade det, men det hade vi varit förberedda på. Mamma drog fram en massa spel vi aldrig ens hunnit spela och vi hade faktiskt en supertrevlig morgon tillsammans. Hinner ju aldrig spela med dem, och de har ju blivit större sen vi provade sist och tom. lilla Trull kunde spela fint!

 De bekantade sig lite med Sniff efter att inte ha sett honom på en tid. Lilla Sniff som nyss fyllt tre!

 Då det klarnade upp åt vi lunch och åkte in till Ingå city för att leta upp skateparken vi läst att finns där. Intill fanns en fin park också!

 och en spontansportplats där vi provade alla olika maskiner.

 Trapp var överlyckig då han hittade fler sniglar han samlade i ett blad.. Då vi gick för att äta glass och han ätit klart fick de flytta in i burken..

och då vi varit till butiken (för att egentligen leta efter simglasögon) fick de flytta in i ett stort, genomskinligt, ämbare med lock.. Sommardjuren hade nu ett fint hem.

 Skateparken hade nog mycket som sku ha kunnat vara bättre, men för denna scootberoende dög det nog endå bra!! Thank God att det finns en skatepark på landet liksom! Eller ja, tio kilometer ifrån egentligen.. Så det blev att köra 40km de flesta dagarna för mamma som så snällt gjorde det utan att klaga!

 Hon märkte väl hur viktigt det är!

 Den lilla fick som direktiv att packa ner bara lite leksaker. Gissa om jag skrattade då jag kollade ner i hans leksaksväska och såg denna orm, en leksaksgroda och en bil.. Här fungerar den som bensinslang tror jag..

 Mina föräldrar sålde ju huset nu i våras och hade flyttat dessa pioner till landet, fint blommade de också trots flytten!

 Och denna lilla var helt lycklig redan nu, min utemänniska!

 Som snusade lyckligt på blommor

 och tävlade med vattensorken om vem som hinner äta mer lökblast i det förstörda växthuset..

 Och trampolinen hoppades det flitigt på enda tills det var dags att sova!

Sommarblommor

Med värmen kommer det blommor.. 

Vid dammen har jag fettknoppar av olika slag. Önskar att jag hade lite mer utrymme att låta dem bre ut sig på, det finns så många olika, fina. Dessutom verkar de trivas bra här, fick tom. dela ut av dem i år då de bara inte rymdes mer.. 

 Lavendel, timjam och Edelweiss. Var så glad att Edelweissen klarat flytten den fick genomgå förra året för att bättre synas. Tror jag köpte den då för nio år sedan redan. Lavandeln älskar jag! Påminner mig om stället jag älskar,  byn i Frankrike där mina farföräldrar bor..

 Min gamla morsdagsros som så troget blommar varje år, i den vackraste färgen!

 Dessa var jag så besvikna på förra året då jag köpte dem. Orange sku de vara, i flera lager. Då kom det upp en enkelbladig i denna pinka färg. Morr. I år var de åtminstone fylliga, blommorna, och inte är ju färgen så illa endå.. (Men hittar någon en orange klätterros i Helsingforstrakten får den gärna tipsa mig om stället!)

Den största Dahlian började våga veckla upp sina blad. Den övervintrade i vårt kökssåp tillsammans med de andra, och är så glad att det lyckades fast det inte var rätt sort ställe enligt böckerna..

 Och kolla nu på min Cosmosblommor.. de som borde vara meterhöga med stora blommor.. Heh. Nå bättre litet än inte alls kan man väl säga!

 Det dyker upp Vallmo lite här och där, och låter dem ofta stanna där de vill..

 Han hittade vallmoblomblad i diket..

 och de är ju så fina, också bara knopparna!

Byggde en ny port till palstan då någon var och stal alla mina vallmon flera gånger, samt timjam och tändvätska.. Det har varit massor med sådana problem, i år igen och det känns så illa, så illa!! Riggade också upp nytt staket mot både folk och harar i hopp att det ens sku skrämma bort lite av människorna då det finns lättare ställen att ta ifrån då.. 

Men efter första natten på mina föräldrars landsställe ringde redan sambon att någon hade söndrat porten, bara gått rakt igenom. Snyft. Som tur gick det att fixa med lite ståltråd sen då jag kom hem.. 

11 timmar av glädje!

Vi har brukat besöka Borgbacken en gång varje sommar. Tidigare år har vi brukat gå i början av Augusti, då folk redan börjat jobba och det varit lite mindre människor på plats, men nu skulle jag ju själv börja jobba redan den fjärde, så det fick bli att gå i Juli. Vi tänkte att vi fixar det redan i början av månaden, med hoppet att köerna skulle vara ens litelite kortare.

Så den tionde Juli ringde väckarklockan, för första gången under sommaren. Minstingen frågade oroligt om det var dagisdag men var glad då han hörde att det bara var vårt sommaräventyr som väntade!

Sambon hade som tur fixat en bytesdeal mellan någon på Borgbacken och hans eget jobb så vi fick billigare biljetter mot att de fick klättra, så kunde vi också bjuda med pojkarnas faster som hjälp, pojkarna är ju i så olika åldrar.

Jag fick börja dagen lite lugnare med den lilla, medan Tripp fick springa rakt in i hurja maskiner på morgonen då det ännu var lugnare och nästan inga köer i de värsta maskinerna.

Trapp gick modigt med till Linnunrata, flera gånger tom. fast han nog emellanåt var rätt så rädd.

 De som åkte i lite snabbare maskiner..

 Så var det min tur att åka i den första med lite mer fart. Lohikäärme. Och tänk, om den lilla är över metern nästa år får han faktiskt också åka med då! Nu var han ju så besviken då han inte fick, men får nu se vad han sen tycker då det gäller..

 Sambons bror med flickvän kom också med en stund, då de endå bor i närheten. Åkte med i några gratismaskiner. Denna gillar både barnen och jag och vi åkte i den många gånger!

 Så sku detta gäng upp i Kingi, den nya, högsta. För i år var han just och just 140, den stora. Äntligen!

 Men någon hade velat ut ur Kingi just innan den sku upp. De hade öppnat "bältena" och då de stängts igen litade han inte alls på att de var fast ordentligt. Så hela vägen upp hade han suttit och trott att de nu alla kommer att flyga upp i luften och bara slungas iväg i det tomma.. Stackars liten. Efteråt hade han bara suttit, tyst och blek, en god stund innan han kommit över det..

 Trapp hittade sin favorit, Berg och dalbanan. Och jag fick också åka med honom, så roligt! Fast åker man med barn sitter man nog lite mer spänd för bommarna över barnet lämnar ju så sjukt mycket tomrum där emellan att jag åtminstone har svårt att tro att den lilla lätta ska hållas på plats.. Men ja, bra gick det ju såklart!

 Vi bytte tur igen, jag fick den minsta som sällskap. Hade lust med glass och frågade om han också ville ha. Då sambon sen råkade se oss skrattade han att den lilla just precis innan hade ätit en likadan med honom, jag hade blivit lurad. Inte så illa för en lite parvel!

 Vi åkte upp i maailmanpyörä med Tripp för att se på utsikten. Det blåste nämnligen så hårt att Panorama var stängd hela dagen, och Kingi också stängdes emellanåt. Så lite spännande kändes tom. detta då det blåste så hårt..

 I år fick också Trapp åka i Kehrä, men här är det Tripp och fastern i den första röda vagnen. Tripp fick också åka ensam, det lär ha varit lite spännande det också. Själv är jag inget fan av denna, men åkte nog i den ett år..

Denna lilla var så lycklig, så lycklig och njöt av allt och köade så duktigt!

 Och tänkt att min lilla, duktiga, vågade åka iväg med Muksupuksu helt ensam!

 Han blev ju av med tutten natten till den 7.6. Då sku vi ge dem till ekorrbabyna vilket han sen inte ville, så vi sa kallt att vi satt dem i skräpkorgen. Det har han funderat massor på under sommaren och varit lite ledsen då han sett skräpbilarna fylla på där baktill.. Nu råkade jag hitta en tutt i väskan och gav honom en chans till ett värdigt slut på tuttlivet. Nu kan han minnas tillbaka på nåt positivt då vi talar om den sista tutten..

 Fastern hade sovit en alldeles för kort natt pga. hårt regn natten innan och hon drog sig hemåt någon timme innan oss.

 Vi fortsatte ännu. Hela familjen i Maisemajuna till exempel.

 Mina män i en lastbil.

 och så sista åket just innan Borgbacken stängde.

 Via meterlakuståndet ut genom portarna och mot busshållplatsen. Det tom inte många meter innan denna lilla bara stängde ögonen och somnade. Matt och lycklig. Vilken dag! Elva hela timmar, och endå tycker de aldrig vi ska åka hem då det tar slut..

Dagen var rätt kall och emellanåt frös vi, men jag tror det är bättre med lite för kallt än för varmt då man snurrar runt-runt-runt.. Och inte nåt regn i år, skönt!