Lördag

Välkommen efter en tröttsam vecka. Vi tog det lugnt, jag skötte om vattenvärldarna och jag belönade mig själv med en utfärd till palstan medan de andra såg på film.

Den fina räkvärlden som tampas med algproblem. SÅ störande då det varit så fint hittills. Nu är nåt på tok i balansen och papegojbladen (ja, fri översättning från finskan..) smälter och olika sorters alger härjar fast jag verkligen gjort mitt bästa. Väldigt ledsamt och lite stressande. Funderar på att byta tillbaka till vanlig belysning istället för den starka om det sku hjälpa.

 Och Jaffa stackarn. Den har betett sig konstigt på sistone. Sväljer luftbubblor från ytan ochn ligger på bottnet i gömman. På sistone har den nästan bara simmat för att äta, och magen är röd.. Fyra år har den snart bott här..

 Lite vått och grått på palstan. Men det gjorde inget, har ju kurabyxor.
Lavendeln blommar för andra gången, så fin så! Och den till vänster växer ju så det knakar!

 Dammen från ett annat håll än jag brukar visa. Oregano,mint och backtimjam blommar i liknande toner.

 och böngången lyckades fint i år! Fick ju så på nytt då ena påsen inte grodde, men de hann endå bra! På gången växer den enda pumpan som behagat börja växa. Liten är den ju dessutom. Har inte lyckats ordentigt med dem på flera år. Vet inte vad jag gör fel. Kanske jag nästa år provar på att sätta den riktigt in i komposten. Nu göder jag nog den efter bästa förmåga, men tydligen räcker det inte..

Wow!

Över 100 000 sidoklick. Jag tackar och är glad! Hade väl aldrig trott det då jag satte igång. Fast det inte känns som om här hälsade på alltför många i dagen, (och de som hälsar på kanske inte är sådär jätteaktiva med att kommentera, vink, vink..) så verkar det ju sakta men säkert bli fler och fler sidovisningar. Bra så, för har nog inte planerat sluta skriva! Är ju så glad över detta ställe att skriva av mig på och samla minnen på. Så roligt om någon orkar följa med!

En gammal dagens outfit

Bara för att jag ju måste visa ett loppisfynd för första gången på länge. Ja och så var det ju min duktige sexåriga fotograf som tog bilden. Lite mörk, men du ser säkert.

Det var fredagens (15) outfit och vi hade kaffe- och lekbesök (ja fast ärligt sagt drack vi ju limu och inte kaffe) av min syster och mamma.

Första veckan

Det tog hårt på oss alla att vänja sig vid den nya rytmen efter sommarens lat. Den lilla fick dock ta det lugnt ännu ett par dagar innan dagisinskolningen satte igång för hans del. Medan han fick tillfriskna från sin inte alltför svåra flunssa njöt vi av regndagarna.

På palstan.

 Där det fanns nya ärter att hitta bland bönbuskarna. Hans absoluta favorit! Så väldigt synd alltså att det hänt nåt med mina ärter nu  i flera år. De bara inte blir till nåt. Antingen får de någon sjukdom och torkar bort (inte av torka då, vattnar ju alla dagar!) eller så äter hararna eller fåglarna upp dem. Men nu fick han av dem så han var nöjd!

 Plockade bönor och lite annat smått och gott.

 På torsdag var det då dags för hans första besök till dagisgården. Nöjd traskade han iväg mot bussen, lika som bröderna.

 och lekte glatt på gården,  i mitt trygga sällskap.  Efteråt kollade vi lite på kyrkan som ligger på området.

 och gick på besök till parken medan Trapp var i förskolan. Det var familjekafé, men eftersom det varit rörrempa i huset har det varit utecafé hela sommaren. Nu störtregnade det med jämna mellanrum, så det var inte många på plats. Men han lekte en stud och så plaskade vi lite innan vi åkte iväg för att hämta hem storebror.

 Då vi kom från förskolan hade vädret bytt inställning. Härligt varmt och sol. Vi beundrade Forsby sjukhus konstverk på gården. Tror det är patienterna som gör av dessa. Armarna var av betong och tycker det var en bra idé att använda cd:n/dvd:n till nätta konstverk.

 De provade scenen.

 och alla terapiställningar på den lummiga gården.

 På fredag var det en glad unge i dagiset sandlåda igen. Nu fick han också gå in efteråt en stund. Hur gulligt kan det vara då små typer promenerar in hand i hand i parled?! Hjärtat smalt lite då han genast förstod hur man sku göra och han sträckte ut den lilla tassen mot flickan som sku vara par med honom. Ljuvliga!

Dagen då vardagen satte igång

Ojoj. Så det var nervöst här innan skolstart. Eller inte nervöst utan sorgset. Den bästa sommaren led mot sitt slut och det fälldes tårar om kvällarna för det sorliga med skolan och de hemska läxorna.
De yngre tog det lugnare, den minsta hade ju ingen aning om vad vi talade om då vi nämnde dagis och mellanbarnet var positivt inställd på det här med förskolan.

Och så kom morgonen. Med trötta barn och föräldrar. Saker som inte hittades kläder som inte riktigt lydde. Men vi kom iväg och vi kom i tid. Med det sötaste patrasket ever!

Fina reppun på allihopa. Varma tröjor då hösten plötsligt kom med regnskurar och allt.

 Vi väntade på bussen och de tvingades på obligatorisk "första skoldagen bild".

 Vi tog upp baksätet på bussen.

 och promenerade med gott mod mot skola, förskola och dagis.

 Sambon gick för att följa Tripp till skolan med Trull då han var lite förkyld och jag hade tänkt hänga med Trapp i förskolan i lugn och ro.

 Fast efter en stund av pappersifyllnad och lite "hej" så sa de vuxna att det var dags för föräldrarna att gå. GÅ?! Jag som hade tänkt följa med första dagen, lika som jag gjorde med den superhyperängliga Tripp i tiderna. Trapp sa dock modigt hejdå och gav en kram (tur är han inte för stor för det än!) och så gick jag lite omtumlad hem.

 Och så hämtade jag hem en nöjd pojke efter vilan. Vilan han somnat på! Han som inte sovit sedan han var typ två! Tänk att han är så duktig min lilla. Han verkar stortrivas där med alla nya vänner, lekar och sånger.

På gatan där vår buss går har det varit stort gatuarbete. Busshållplatsen fanns mitt på vägen och det var spännande att kolla på alla maskiner där funnits. Lite coolt att sitta mitt på vägen och kolla på grävskopor!

och dagen avslutades otypiskt oss, med biff, nåt vi sgs. aldrig äter. Försökte få de små liven att inte märka bönorna de fick till. Egna bönor, fjolårets svampar och persiljan också från palstan. Gott! Tom. ungarna åt av bönorna, kanske för att det var den första portionen..av många..  

Ett bröllop

Jag som inte hade fått gå på bröllop på evigheter blev bjuden både i fjol och i år på sådana. Härligt! Ännu härligare är att så fina typer har funnit varandra och valt att leva tillsammans. Vad är nu bättre än det att fira?!

Den nionde augusti var det alltså dags för Pias och Kalles fest. Vigseln hade redan varit tidigare i veckan för de närmaste, på en fyr! Nu sku vi bara fira. Och vilken fest det blev! De firade på en underbar gård (Pias familjs "stuga", typ stort nog för många familjer, minst. Fast de brukar väl vara det också, flera små gäng..) några timmar från Helsingfors. Fick åka med andra vänner och vi hade en trevlig bilfärd också. Stannade på kaffe i Salo och förundrades över billig kaffe och bulla. Så gick tiden med ett huj, och vi kom just passligt sent till tårtskärningen..

Vid tårtskärningen var också släkt med, men har tydligen inte tagit några bilder på det.Här är det närmaste jag kom, festfolk vid trappan, med kakbitarna redan i magen.. Kolla vilken parkering redan, här ryms det gäster!

 Vi stötte på en vårtbitare på den lyxiga terassen. Tog några till bilder på den. Tydligen gillade den inte det och hoppade på min axen och kröp neråt mot min urringning. Uuuh. Lite obehagligt! Den är endå rätt stor!

 Bruden hade så nätt klänning och såg så strålande ut! Lilla Mira var med och firade medan storasyskonen fick vara hos morföräldrarna.

 Då släkten åkt iväg (inte alla, men den lite äldre generationen samt ena halvsystern med familj) och kakan var uppäten var det dags att gå ner mot bastustugan för att lyssna på bandet som uppträdde. Vänner. Vägen också, som ledde till stugan, var så prydligt skött och gräset så jämt klippt. Måtte vara roligt att sitta och köra gräsklipparen på en sådär stor gård!

 Det fina,snälla, och lyckliga paret.

 Vyn mot stranden bakom festfolk. Inte alls illa.

 Bandet. TDHD (på t-skjortan ser man vad det står för). Kalle fick gästsjunga han med.

 och de spelade bra och folk var glada.

 dansade och fick sjunga med.

 Tre jämngamla små fick också njuta av musiken.

 och gosingen var på gott humör!

 Så hade det grillats färdigt och vi fick söka oss mot ladan där middagen hölls. Hur mysigt är inte det, att ha middag i en lada. Bänkarna hade tydligen lånats från kyrkan, heh, nu fick de vara med om lite liv..

 På väggen kunde man se deras underbara  bröllopsdag.

 och från mathörnet kom det gudomlig doft för min hungriga näsa.. Så mycket gott, så lite plats i magen. Man kunde gott föräta sig här.

 Bordet var prytt så det passade med inbjudningskorten, märkte jag.

 och av den andra halvsystern med man hade de fått öldrycker till alla.

 Strålande Pia.

 Det åts och sjöngs, och dracks och sjöngs. Älskar att det är så mycket sång på det här gängets fester. Jag som ju skrattade åt snapsvisor förr. Det är ju härligt att sjunga! Fast då går det ju nog om möjligt ännu långsammare för mig att äta. Och jag skrattade, som jag inte gjort på länge.Vilken bra stämning!

 Så blev det musik på riktigt. Kalle fick sjunga sången Pia omskrev på polttaren, ackompanjerad av proffs, Pias jobbkamrater.

 och vals. Här ser ni mig dansa. Vilket aldrig har hänt förut. Tror jag vägrade på högstdiet då dessa lärdes ut. Eller ja, jag har väl alltid vägrat. Inte min grej. Men inte kunde jag ju tacka nej nu heller. Här fick jag trampa på brudgummens tår lite, men dansade hela två gånger! Tror det räcker livet ut.. Tältet vi dansade i lånade förresten mina föräldrar ut, som tur, för det blev ju ett ypperligt danstält.

 Det blev flera uppträdanden

 och Pia blev plötsligt bortrövad och Kalle fick göra uppgifter för att få tillbaka sin fru av huliganerna.

 och så dansades det, åts lite mer kaka, dracks det och skrattades det, högt fram tills solen började gå upp.

 Ja ännu längre tom. För där vid åtta tog vi ett morgondopp med min rumskamrat. Hade lånat Tripps nya sovsäck och dammig, svettig och smutsig ville jag inte lägga mig i den. Så var det ju så lugnt och härligt tyst att simma i gryningen.

 Sov några timmar och steg upp för brunch med rätt så trötta deltagare, utspridda lite här och där.

Färden hem på eftermiddagen var rätt så tyst. De andra passagerarna sov sig förbi de vackra vyerna och regnbyarna som brakade ner här och där.
Men vilken härlig fest! Och vilka bra typer ni bjudit in! Tack snälla och lycka till med det gifta livet! Må ni leva lyckliga i alla era dagar! <3