Idioter som förstör

Som tur blev jag förvarnad på vår slutna FB grupp. Annors hade jag nog börjat gråta då jag kom fram. Det hade varit idioter i farten som härjat på palstorna. Tyvärr bara på två, min och grannens. Eller bra såklart att det inte var fler, men synd att just min blev vald.

De hade dragit ner och söndrat flera sidors staket, porten hängde på snidden, en av barnens stolar var sönderslagen, kojan var flyttad och sned och ALLT från den stora lådan och det runt den var utslängt över hela palstan, ner i diket och till och med ut på gatan.. Blev så arg och ledsen. Det är liksom så onödigt sådanthär. Inget hade de ens tagit, förutom alla tomflaskor där samlats på ett år. Varken dyra verktyg eller nåt ätbart hade försvunnit, så de hade nog bara tråkigt?! Stora fotspår i rabatten. Döda växter och buskar som gått av då saker slängts på dem. Men som tur gick det mesta att städa bort och fixa. Men nog harmar det ju, massor!

Drömmer nog Såååå om en egen trädgård, med staket runt och rätt att skydda!

Farväl till våra kära karpar

Ungarna sku åka iväg till deras farföräldrar här i slutet på september. Kom på att deras farmor aldrig sett Gardenia och tänkte passa på att förevisa stället innan de börjar tömma det. Så bad för en gång skull henne köra hit istället för farfar så hon kunde komma med oss.

Först visade jag de nya "bassängerna" på åkern där jag dagen innan sett gässen samlas. Vädret var grymt men det var det värt. Så sjukt många kacklande,skränande, fåglar!

Vi råkade ha tur. Det kom en rovfågel flygande och alla lyfte samtidigt. Vilken feelis! Vilket spektakel! Farmor var så nöjde med att få uppleva det med oss! 

 Så: fort in i den tropiska värmen! Hälsade på karparna, de våra kära. Så himla sorligt att de måste flytta! Hoppas verkligen de klarat av flytten till en iskall utedamm, efter alla år i värmen. Det blev ju kallt så plötsligt! Farmodern var riktigt olycklig, hon också, då hon hörde om deras öde.

 Försökte kolla på allt vackert. Men det finns ju så mycket att se! Så många vackra färger!

 En sådan här liten planta köpte jag faktist hemm också och hoppas så den överlever och trivs, så man hade ett minne av denna oas. Tårades ju då jag tänkte på att allt snart rivs ner och kastas på komposten. De som jobbar här har gjort ett sådant otroligt jobb, ett sådant livsprojekt, som nu staden väljer att slänga i soporna. Tack för ert underbara jobb alltså.. Snyft.

 Denhär har blommat varje gång vi varit på besök. Gillar så de fluffiga bollblommorna på den!

 Uppe vid glastaket växer och frodas det ännu.

 och överallt vilar ögat.

 Ungarna är ju nog, ärligt talat, mest intresserade av karparna och sköldpaddorna i dammarna. Men nog gilalr de också allt det andra!

 Och vid den fina uteplatsen, i det vackra ljuset som plötsligt kom fram

 Plockade de fram några chilin de snattat från en buske och tuggade i sig dem! Fattar inte hur de kunde, för farmodern och jag bara frustade efter en tugga..

Ibland blir man bara så sjukt besviken på sina medmänniskor. Kan bara inte förstå hur inte stället kunde räddas!? Gör det till ett större projekt, mera, mera skolning, mera samarbete, mera! Det är ändå det gröna som ska räddas, som räddar oss i slutet. Men nej. Kör ner, slopa, förstör. Och undra nu sen när allt går käpprakt åt h****e! Morr, murr och stort snyft!

En god arbetare

Det var ju den stora manifestationen (ja, jag har lärt mig ett nytt ord!) här för en tid sedan. Inga bussar, utlovad storm, åska, och trafikkaos. Ledigt fick man inte ta, och det blev att fundera ett tag.
Vi redde ut det hela så att sambon blev hemma med ungarna och jag cyklade till jobbet i hopp om icke åska.
Sist och slutligen var det ju knappt någon trafik, det regnade inte ens då jag cyklade till jobbet, och det var helt uppiggande att börja dagen med lite sport.
På eftermiddagen blåste det redan mycket mer och regnet började piska mot slutet av färden, men halvvägs tog jag detta riktigt glada foto. Kolla nu min pimpade hjälm. Den har också trollsländor på baksidan. Lite mer jag än en tråkig grå en!

 Då jag kom till Vik mötte mig plötsligt denna syn! Blev helt paff! SÅ fina! Så högljudda! Tusentals gäss som tog en paus vid de dyra fågelskrämmarhögtalarna som verkligen inte talade samma språk..

På kvällen gick jag ännu till palstan. Titta så fint vallmona ännu blommade vid komposten, intill den höga klockrankeplantan.

 Klockrankan som sakteligen börjat blomma så fint!

Här såg man också fåglarna flyga förbi i stora mängder. Älskar det. Det känns så mäktigt med allt oväsen och målmedvetna plogar. 

 Drog upp lite fredagsmysingredienser.

 och började fundera på att ta in av basilikan innan det blev för kallt.

full rulle

Tidigt: Väckning av skolbarn.
Powernapförsök på femton minuter, jag är i desperat behov av sömn.
Stiger upp, kokar kaffe, slänger ut två högar med barnkläder, allt från inne till utekläder med skor. Klär på mig och väcker resten. Äter. Springer till bussen.
Jobbar sju timmar och trettionio minuter. Det är fotograferingsdag och finklätt litet folk. Så himla söta! Duktig fotograf också! På eftermiddagen öser det ner och det blir lite blött och kallt för många. Hösten är nog här!
Paus. Går på café med ett par kollegor, ner till köpcentret i närheten,medan vi väntar. Har inte varit på café på evigheter, huh så dyrt allt är!
Traskar tillbaka till jobbet, regnet har upphört, tur nog!
Så följer mitt första föräldramöte i annat än förälderns roll. Så vuxet det känns! Åker buss hem på gott humör, det gick bra!
Butikspitstop.
Kommer hem och hittar flera barn i full färd med läxläsning. Att det ska vara så svårt med dessa!?! Pushar på. Sovtiden kommer emot.
Diktamen imorgon! Vi har inte övat än, det är fullt upp om kvällarna! Nu är det sista chansen, och vi är tvungna att tänja på läggdags trots tidig väckning.
Tandborstning och maila på wilma om strul från lärarnas sida. Feedback behövs väl åt båda hållen?!
En entimmes springtur i mörkret. Sprang tom. ut på de ensligare åkrarna igen, efter en mörkrädsla på några veckor.  Peppad av den minsta som behövde morötter i olika färger till mulleskogen imorgon. Dessa finns ju bara på palstan!  Älskar förresten att hans drömmatlåda nu ett par veckor varit: Morötter i olika färger, gurka, persilja och sallad!
Nu:lite sömn igen innan rumban sätter igång på morgonen igen.

Go´natt!

höstpalsta

Solrosorna står där, höga och stolta. Någongång sku jag villa ha så mycket av dem att man kunde uppoffra några till buketter. Nu har jag aldrig hjärta, de är ju så fina just här ute! 

 I en av odlingslådorna börjar ärter mogna. Sådde en fjärde(?) omgång i slutet på sommaren, men någon ny sort. Jättefina blommor och busken är ordentligt mycket högre än jag! En livskraftig sort som inte tycks få samma sjuka som de andra sorterna här, brukar ju inte få ärter, de gulnar, torkar och dör bort för det mesta..

Nytt för i år. den fina klättraren vid dammen. Hoppas så att den kommer tillbaka i vår!

 De fina zinniorna blommar på

 och rävsvansarna lyckades bra i år!

 Undrade nåt tag över att de fläckiga bönorna inte kom. Så vände jag på lite större blad och fann av dem. Så fina!

 Bönlandet är nog mitt favoritgrönsaksland här mot hösten!

 Och bönorna är ju så sjukt goda! I år åt dessutom alla pojkarna glatt av dem!

Att cykla efter middag

Det började vara dags nu, tyckte jag, och frågade om han ville börja öva på att cykla. Han har ju varit flitig användare av Pukyn sedan tvåårsdagen och är duktig på att glida fram på den. Trampa har han ju dock inte alls övat på egentligen då de inte har trehjulingar på dagisens gräsgård och till parken hinner vi ju aldrig numer. 

Jag grävde fram den lilla cykeln från cykelförrådet, den Tripp valde då han var en liten plutt. Däcken gick ännu att fylla med luft och rostet skadar väl ingen. Stången att hålla i var redan färdigt fastmonterad, så det var bara att gå ut och sätta igång! 

Oh kära nån. 

Han som haft perfekt stil på Pukyn kunde plötsligt inte styra! Det blev så mycket med pedalerna att cykeln for precis vart den ville, och det var inte dit vi var på väg! 

Vi tog oss till sist ändå till palstan där vi plockade bönor och kollade hur pumpan vuxit. Den första pumpan tog och gav upp och dog bort medan den andra bollen nu börjat ta fart på komposten! Hoppas på en stor i år, och att ingen går och tar den av oss! 

Så trampade vi hemåt igen. Som tur gick det lite bättre nu! Själv var han ju nöjd och glad, det är stora saker det här! 

 Hemma fick bönorna hoppa i kastrullen, de lila, gula och gröna. Älskar bönor!

Och under tiden fick den lilla måla, för han ville absolut hinna med både cykling och målning på samma korta kväll! Bra så, det var ju länge sedan sist. 

 Själv tog jag mig ännu ut på en springtur i dimman på kvällen. Både gillar att gömma mitt röda fejs i det kyliga mörkret, samtidigt som det på riktigt är rätt skrämmande att springa på de mörka åkrarna, och i synnerhet då vägen tar en genom små skogsdungar.. Dimman som ligger tät är både mysig och lite spooky. Vacker är den ändå alltid.

"En dag på landet"

En av våra favorithändelser på hösten är nog "en dag på landet" här i närheten, ordnat av lantbruksstuderanden och Gardenia (främst då). Vi har varit med om många och har alltid lika roligt! I år kändes det dock samtidigt lite vemodigt. De (pengagiriga idioterna!) ska ju nu innan vintern stänga hela Gardenia. Så samtidigt som vi hade roligt tänkte jag hela tiden på; ordnas det också nästa år? Blir det alls lika bra? Hur kommer det att kännas utan Gardenia med dess grönska och underbara fiskar och sköldpaddor? 

Vi gick mot kyrkan här i Vik. Därifrån gick traktorn med släp, som vi redan ivrigt sett på genom vardagsrumsfönstret ett antal gånger. Det var många före oss i kön, men vi hade tur och var de sista som fick stiga på flaket! Tripp hade varit snäll och sprungit in i kyrkan efter en ballong åt Trull, men den lossnade från snöret i vinden, och sorgen var stor trots den coola skjutsen.

 Då vi kom fram måste man ju ta en sådanhär bild! (Av de äldre, den yngsta ville nog inte vara med!)

 Så kollade vi på grisar, ankor,kor och kalkoner vid ladan.

Kalkoner är nog intressanta. Vilket utseende!

I år gick vi också in i en annan lada för att se oss omkring. Där var "lavatanssit" och hökastning men vi var bara snabbt in en vända efter att ha kollat  hönorna intill. Jag föll för dessa som det fanns en hel del av. Så snygga i mina ögon! 

Detta hade Trull väntat på! Fast i år fick man inte peta på alla knapparna och spakarna i hytten! (Förstår det mer än väl, och desstuom gick kön snabbare framåt!) 

 Mina lantpojkar.

Vi gick vidare mot ponnyna. Tripp och Trapp fick rida på Kristalli och Emma. 

Oj om man bara hade möjlighet att låta dem rida ibland! Tycker det är en så sjukt bra hobby! 

Så gick vi in i Gardenia. Njöt av "regn" som droppade ner.

Hälsade med sorg på karparna och sköldpaddorna. De är ju så fantastiskt fina! Pojkarna hade super tur och en av de som jobbar där kom och frågade om de vill mata dem. Så de matade och njöt av livet i dammen. Det känns helt hemskt att de ska flytta ut nu. Efter ett liv i denna tropiska värme ska de flytta till en utebassäng, NU, i den kalla hösten. Har inte en aning om hur deras kroppar ska ta det, värmeskillnaden kommer ju att vara enorm! Hoppas ju såklart, av hela mitt hjärta att flytten och vintern går bra! Men uj, så illa det kändes att se dessa underbara bjässar och tänka på deras framtid.

Så var det Jetons och Kadis tur. De finafina fåglarna. 11 och 23(!) år! Våra favoriter! 

Titta nu, så kloka de ser ut! Hur fint de lyssnar på ägaren, hur fint de orkar med oss vanliga dödliga..

 Såld! Helt såld! Oj om bara inte fåglar vore så allergiframkallande!! Snyft! Älskar dessa!

Så hälsade vi ännu på karparna i monsunrummet. 

 Klättrade upp mot taket för att njuta av grönskan

Insöp allt vackert

 och hoppade igen på flaket efter att ha låtit Trull cykla lite på en lektraktor.

Vilken lyckad och rolig dag vi hade tillsammans! Gillar nog detta ställe SÅ och är tacksam över att någon orkar ordna en såhär rolig dag!