Det var det. Flera underbara år har man fått ha honom där, i lokkikerho, parkens klubbverksamhet. Den 28 maj var det då dags för sista gången. De fick ha leksaksdag och blev bjudna på glass. Jag grät ju redan då jag fick meddelandet om den sista gången, då dagen var inne var jag noga med att ta med mig solglasögonen. Men som tur lyckades jag hålla mig rätt kall. Det var bara då jag sku säga tack som jag måste säga att jag inte kan säga nåt djupt för då brister det. Vad känslig man blivit med åren, huh. Men på riktigt! Vilka härliga typer man lärt känna, vilka fina vänner han fått. Det lugna tempot med små steg i det lilla livet, de stora känslorna, den härliga omgivningen de fått spendera sina dagar i. Jag är tacksam. Så väldigt tacksam! Och så väldigt, hysteriskt, ledsen över att det nu nått sitt slut och ekorrhjulet snurrar igång i höst.
Sista gången man satte på de gula västarna och den glada truppen vandrade ut genom portarna på sin utfärd.
över bron och mot det lilla berget där de lekt och haft sin koja.
Efter lek med de medhavda leksakerna och de stora portionerna glass (ledaren var snäll och gav en portion också till Trull samtidigt som jag var inne och tog en kopp kaffe) var det dags för sista gången av farvälsången "nyt on leikit leikitty ja lähdettävä on.." *Snyyyyft*
och favoriten, Amin, slutade samma vecka helt i parken. Så synd att de bra männen alltid fortsätter vidare. Barnen, i synnerhet pojkarna utan fadersförebilder, sku SÅ vara i behov av just sådanahär aktiva, energiska unga män! Nå jag bad om hans nummer och han lovade ringa om han kommer till parken med sin egen dotter nu på sommaren.
måste föreviga det underbara trädet på gården också.
och lekarna fortsatte på gården fram till eftermiddagen med nyfunna vänner (faktiskt via FB-loppiset!). De hade med sin storabrors gamla beyblade och Trapp tyckte de var väldigt fina!
Man kan nog vara lycklig då det finns en sådanhär möjlighet i våra trakter! Lite synd att det inte går en klubb på svenska också, har lite försökt få dem att bli piggare på en sådan och tom. föreslagit att jag kunde vara med och hjälpa om de sku vara intresserade. Nytt för nästa höst blir en uteklubb, det blir bra det med för de som kommer med i den!
Den 27.5 såg det ut såhär kring dammen. Min favorit (revontuliazalea, ni får det på finska nu) började slå ut i blom. Såg av dessa på gravgården någongång och blev helt förälskad. Så perfekt färg! Som de lyser i kvällsolen. Oj så jag hoppas den börjar växa lite i nåt skede. Nog blommar den varje år, men det är kanske för blåsigt och för den här ute på åkern, den har blivit en liten dvärgbuske. En vacker dvärgbuske.
