onsdag 20 februari 2013

Om att inte inse när det lönar sig att ge upp

Ja ni kanske minns olyckan med Handyn, aka algskrapan, innehållande rakblad i storlek xxl. Såren hade läkt riktigt bra då jag kollade på lördagen. Tummen var ännu känslig och naglarna har ännu jack på sig men i det stora hela var de ok. Inga plåster behövdes sedan en tid tillbaka.
Nå. Akvariet sku putsas, det hade samlats alger på glaset jag ville ha bort. Handyn låg där med sitt rostiga blad på hyllan. O jag tänkte att jag inte kan ge upp, inte låta rädslan ta över makten, det är ju det bästa redskapet för sådanthär. Att det måste lossna bara jag provar försiktigt på rätt sätt. Så jag tog en kniv och försökte peta bort rakbladet..och ja, det tog kanske en minut så slant det på nåt sätt igen och jag visste att det gått illa igen. F-N!! Nu grät jag tom. lite över min egen idioti. O blev lite rädd om jag ska vara ärlig. Skar upp en djupare bit på sidan av samma tumme som just läkt. Som tur blev skinnet och hänga på en liten bit vid sidan så inte hela biten lossnade. Den trycktes bara hårt tillbaka och så paketerade jag in tummen som jag gjort veckan innan, har ju liksom vanan inne. Men ATT DET HARMADE! Igen en vecka med gummihandskeliv, man leker ju hela tiden med vatten i en småbarnsfamilj. Matlagning, rumptvätt, disk, torkning av bordsytor och så då två akvarium att sköta på det.. Att tvätta håret med gummivante på så det inte rinner vatten in i den är tex. inte det lättaste kan jag tala om för dig. Men ja, hade tur och såret har inte blivit infekterat denna gång heller och ser ut att läka rätt bra. Tur är man ännu ung med skinn som repar sig relativt bra.  Men nu. Nu slängde jag bort Handyn. Packade den in i ett hårdare plast (som den skar igenom) och två pafflådor. Vill inte att någon annan skadar sig heller. Men nu sku jag behöva nåt alternativt att skrapa  loss algerna med. De sålde nåt som verkade fiffigt i akvariebutiken men för tjugo euro. Huh! Nå kanske en annan månad då man har mer pengar (heh, yeah right..). En tredje gång sku väl ha varit slutet på min hand nämnligen, kan jag gissa mig till.

Varsågoda, en misshandlad tumme, flera dagar efteråt då det äntligen slutat blöda..

2 kommentarer:

  1. Autch, inte skoj att igen skära upp tummen. Mitt stick med tovningsnålen är inget jämnfört med det här. Men rekomenderar nog ändå inte att rörsöka hacka sig själv med nålen heller ;). Hoppas det läker bra utan nå infektioner m.m

    SvaraRadera
  2. Som tur har jag ingen tovningsnål. ;) Men jag som egentligen sku gilla att vara en snickrare eller liknande sa just till sambon att, tyvärr, kan nog glömma alla sådana yrken.. Är en sån klåpare tydligen. :D

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)