Ett stort steg i en liten pojkes (och hans mammas) värld

Det var alltså inskrivning till förskolan nu på onsdag. Noll-sjuorna i tur. Min lilla plutt alltså. Kära nån. Hur ska det gå?! Han är åtminstone inte än särskillt ivrig..Men jag tror det kommer att bli bra. Han är rätt social och letar alltid fort reda på potentiella kompisar då vi är någonstans. Samtidigt är han ju så liten och känslig. Springer hellre undan med nedreläppen darrande och en djup rynka mellan ögonen ifall det uppstår någonsorts konflikt med andra barn än att han sku säga sin åsikt. Hemma däremot hoppar han ju bara på och ger ett slag..eller skriker öronbedövande. Två sidor alltså.

Men vi åkte iväg föratt kolla på stället. Nyöppnat på Forsby sjukhusområde. Inte långt från skolan. Med nybyggd gård i den lummiga parken där vi brukar trivas om våren. Jag var ju påväg att anmäla honom till förskolan som varit i samma byggnad som skolan. Mailade som tur en bekant om annat och hon visste att berätta att det nästa år inte finns någon förskola där! Vi blev utan någon som hellst information om förskoleanmälning mm. i år. Skulle detta ha varit första barnet hade jag alltså inte fattat att leta upp informationen själv och han hade väl antagligen blivit utan plats. Morr!

Stretade fram i slaskstormen. Alltså på riktigt, vilket väder. Den lilla nervösa tyckte nog vi sku skippa hela resan pga. vädret. Men följde endå med. Han som väntat på snöbollsväder var dock halvnöjd då vi missade bussen på väg mot kottby. Han hann bygga en liten snögubbe  och göra en hel del bollar.

Min fotointresserade son tittade här på bilderna jag tagit på honom och sa att de ju är helt dåliga, för mörka och uppmanade mig att ta några till!

Och så ställde han sig i ninja-pose framför  dagisbyggnaden. 

Väl framme gick en liten tystlåten in och höll sig fast vid min sida då jag fyllde i pappren. Men efter att vi kollat på rummen där de kommer att vara på hösten och han såg leksaker,bytte några ord med en möjlig lärare nästa år och träffade ett par möjligen blivande kompisar sa han på vägen ut att stället verkade "kiva". Hurra! Själv gillade jag också utrymmen och byggnaden i sig är så charmig. Sen är det bara att hoppas att allt inte är hemskt råddigt på hösten då det startar. Sakerna är ju ännu i förra byggnaden och personalen hoppas de bara att följer med, så lite oklart är allt ännu. Oklart är det ju också för oss. Får vi plats i dagiset där eller inte? Får ena plats och den andra inte? Det sku ju vara så bra om de sku få stöd där av varandra de två små i höst. Åtminstone på gården. Jag är ju så himla nervös. Fast jag vet att det säkert går bättre för dessa två då de följt med storebrors förskole- och skolgång.

Efteråt åkte vi till Östracentrum för att utlösa hans leksak han förstjänat med sina 50 kryss på krysstavlan. Hamnade igen vänta en kvart på bussen. Således hann vi bygga två snögubbar och klättra på snöhögar innan den kom. Trapp tyckte nästan vi sku ha kunnat vänta på en till..

Trapp med "isi" till höger och "luckiduu" eller Trull till vänster. Älskar smeknamnet han gett sin bror! <3

Efter leksaksuppköp och en sen middag på mäccen fick han ännu göra en jättesnöboll innan bussen kom. I säng klättrade senare en liten rätt trött men likväl nöjd blivande förskolepojke. Min kära.