Morsdag

Fick för en gångs skull sova fram till nio då jag blev väckt till ett fint morgonmålsbord. Svärmor fick en ny cykel, äntligen. En sådan har hon inte haft på de tio år vi kännt varandra, och hon var mer än lycklig! Först lurade de fräckt henne att hon bara fick en hjälm och kunde använda den tillsammans med pojkarnas farbrors cykel men så skuffades den blänkande vita,nya cykeln fram utanför fönstret till några glädjetjut. Själv fick jag ett fint kort av Trapp och en stor ampelblomma, de hade varit och shoppat tillsammans med svärmor.

Han hade gjort sitt bästa och pysslat i klubben (det brukar han inte ofta gå med på)

Provvarvet gick bra! 

Pojkarna plockade fina buketter

Vår nya familjemedlem för sommarn. Ett lyckat val!

Svärfar bjöd på lunch i det nyaste på gården, ett vackert litet hus.

 Efter det fick jag nog. De två äldre hade betett sig ur-uselt hela dagen. Det började med att en typ kissade lite i byxorna halv sju, varpå alla andra också blev väckta (sov ju alla i samma rum). Eftersom de ännu gått lite senare och lägga sig kvällen innan var katastrofen då redan ett faktum. Fula ord,alla de kunde, hela tiden. Hopp och stoj i proportioner som är ovanligt tom. för våra vildingar och inget trängde igenom härjväxeln, fick ingen kontakt med dem där de susade omkring på olika små fordon. Så jag lämnade dem kvar medan vi med den medgörligare minsta typen åkte iväg till följande mor, min mamma. De åkte sedan hem med sambon lite senare.

Det hade dykt upp en jättetrampolin på mina föräldrars gård (grannarnas).
Det är inte alla som ryms att gå under en sådan! 

Moster fick lite armträning också med klimpen.

På kvällen, då vi kommit hem och barnen somnat tog jag mig också i kragen och fick äntligen akvariet grundligt tvättat också. Några maskiner byk hann jag också med innan det var dags att lägga mig. Inte den bästa dagen, tvärtom faktiskt, men har nog mig själv att skylla på också. Borde inte låta dem gå mig så på nerverna.. I sängen fattade jag det, strunt i hur de beter sig, utan dem sku jag ju inte ha någon morsdag att fira, ingen att krama, ingen att älska så förtvivlat mycket. Det blev många förlåt.

Trapp stackarn kunde förresten inte sova på natten heller. Han fortsatte bråka och fäktas i sömnen också, kom inte alls till ro. I nåt skede insåg vi dock att han ju stackarn inte fick luft heller. Vet inte om han var lite flunssig eller om det var allergi efter så många timmar ute i pollenhimlen men det bara pep och ven och andningen var bakom mycket jobb. Efter en dos ventoline lugnade han sig till slut och sov sedan gott resten av natten. Följande dag var han ok igen.