fredag 9 oktober 2015

Farväl till våra kära karpar

Ungarna sku åka iväg till deras farföräldrar här i slutet på september. Kom på att deras farmor aldrig sett Gardenia och tänkte passa på att förevisa stället innan de börjar tömma det. Så bad för en gång skull henne köra hit istället för farfar så hon kunde komma med oss.

Först visade jag de nya "bassängerna" på åkern där jag dagen innan sett gässen samlas. Vädret var grymt men det var det värt. Så sjukt många kacklande,skränande, fåglar!
Vi råkade ha tur. Det kom en rovfågel flygande och alla lyfte samtidigt. Vilken feelis! Vilket spektakel! Farmor var så nöjde med att få uppleva det med oss! 
 Så: fort in i den tropiska värmen! Hälsade på karparna, de våra kära. Så himla sorligt att de måste flytta! Hoppas verkligen de klarat av flytten till en iskall utedamm, efter alla år i värmen. Det blev ju kallt så plötsligt! Farmodern var riktigt olycklig, hon också, då hon hörde om deras öde.
 Försökte kolla på allt vackert. Men det finns ju så mycket att se! Så många vackra färger!

 En sådan här liten planta köpte jag faktist hemm också och hoppas så den överlever och trivs, så man hade ett minne av denna oas. Tårades ju då jag tänkte på att allt snart rivs ner och kastas på komposten. De som jobbar här har gjort ett sådant otroligt jobb, ett sådant livsprojekt, som nu staden väljer att slänga i soporna. Tack för ert underbara jobb alltså.. Snyft.

 Denhär har blommat varje gång vi varit på besök. Gillar så de fluffiga bollblommorna på den!
 Uppe vid glastaket växer och frodas det ännu.
 och överallt vilar ögat.
 Ungarna är ju nog, ärligt talat, mest intresserade av karparna och sköldpaddorna i dammarna. Men nog gilalr de också allt det andra!

 Och vid den fina uteplatsen, i det vackra ljuset som plötsligt kom fram
 Plockade de fram några chilin de snattat från en buske och tuggade i sig dem! Fattar inte hur de kunde, för farmodern och jag bara frustade efter en tugga..

Ibland blir man bara så sjukt besviken på sina medmänniskor. Kan bara inte förstå hur inte stället kunde räddas!? Gör det till ett större projekt, mera, mera skolning, mera samarbete, mera! Det är ändå det gröna som ska räddas, som räddar oss i slutet. Men nej. Kör ner, slopa, förstör. Och undra nu sen när allt går käpprakt åt h****e! Morr, murr och stort snyft!

2 kommentarer:

  1. Äsch då, de är ju så vackra fiskar och det är så synd när det blir sådär.

    SvaraRadera
  2. Det är nog min dröm att en dag ha egna, tama, karpar i en damm. Men då ska de få vänja sig långsamt vid passligt väder och inte släppas från monsunväder till istiden. :D O ja, så himla tråkigt! de har haft en superaktiv personal här och de har lärt skolbarn och intresserade alla dessa år. Tycker man borde satsa mer på grönt i huvudstaden, barnen vet ju knappt om var maten kommer ifrån längre. Här hade man haft chansen att kanske eventuellt ha djur i närheten också, förutom då ladugården här finns på samma gata. men nej. Släng alla miljoner i soporna, töm det unika glashuset och gör folket besviket och ledset. :(

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)