fredag 26 juni 2015

Att fira en åttaåring på hans vis!

Han hade blivit inspirerad av kompisarnas kalas under året. Efter ett kalas på våren ville han ordna disco. Att ordna disco hemma hos oss har vi provat på förr, inte alltid med så bra resultat, i vår lilla trånga lägenhet.. Men så började jag fundera. Kunde vi kanske ordna det på pappans jobb? Klättringshallen han jobbar i är ju rätt så passande. Så vi började för första gången planera ett kalas utanför hemmet.

Och det blev så bra!

Hade lite dåligt samvete över den lilla mängd barn som blev bjudna, men så har vi ju tre egna som sku vara med. Och det var en just passlig mängd såhär, de kunde alla sitta kring bordet.

 Vi började med att leta fram små klättringsskor till alla. Det är inte alla dagar ett sådanthär gäng med småfotade kommer och besöker hallen. Så fick de lyssna på lite regler (fanns ju andra där och klättrade också) och sedan var det dags att prova på klättring.
 Tripp visade vant hur man gör.
 Och alla de andra provade glatt och modigt att klättra också högt. Men en av de små gästerna hittade mer sin grej i att borsta av tagena med en borste gjort för detta ändamål. Men huvudsken var ju att de var nöjda!
 Så fick de hänga i ringar, boxas, lyfta lite tyngder och spela bordsfotboll innan det blev dags att äta. Hade nåt tag köpt fina gröna plastmuggar från prisma och tejpade fast namnlappar på dem. Praktiskt!
 Så blev det dags för disco! Han har bra ljus och ljud på jobbet, sambon!
 Efter att önskemusiken var spelad blev det sång för födisbarnet.
 och de som orkade fick laga sin egen glassportion i "glassbaren". Blev inspirerad av de söta glasskålarna de sålde på Tiger, och tänkte att detta kunde vara roligt. Vilket det var, för de som då inte var mätta sedan tidigare, vilket många var.
 Så var det dags för Pinjatan! Den var just passligt svår. Höll ordentligt men gick ändå sönder till sist. Det är så ljuvligt att följa med deras inlevelse då de står och tittar på den som är i tur att slå! Och att för en gångs skull verkligen få slå på nåt! Här var det ju så ljuvligt med utrymme att vifta på också!
 Så mumsade de i sig av påsinnehållet innan jag plötsligt fattade att kalaset just sku ta slut och vi ju helt hade glömt paketen! Så det blev fart på öppnandet. Fina saker fick han! Men där märker man att själva planerandet, väntandet och festen nog är det viktigaste!

Vi var alla jättenöjda med valet av ställe och program. Hittills har kalasen alltid varat i två timmar men nu satt vi till en extra halvtimme, och det var just passligt, så hann man med allt utan att stressa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Blir så glad för varje kommentar! :)