4,5

F-Y-R-A OCH EN HALV DAG! Ja jag skriker, och tycker jag har rätt att göra det! Fyra och en halv dag var min envisa lilla gubbe utan att ammas. Idag har det nog redan kommit tårar och lite tjurande från min sida. "Nu behöver han väl inte mig mer då". Men då. Vid läggdags här hemma (i vår dubbelsäng med Trapp bredvid) gav han plötsligt upp sina gälla protester då jag försökte erbjuda honom bröstet. (Jo nej,hade nog aldrig tänkt skriva om sådanthär på nätet!) Tack,tack,tack kära unge! Nu hoppas jag att han kom över vad det nu var och glömmer att kämpa emot vid nästa amningstillfälle. Vi ska ut på havet imorgon med svärföräldrarna (Ja wish me luck, får se hur många dagar jag överlever) och det sku nog vara SÅ mycket mer praktiskt att amma än att fåna sig med nå pumpande och muggtvättande. Dessutom kanske bikinin ryms bättre på då. ;)