Sambon, som varken hörde av sig eller hade telefonen på idag, kom oväntat hem lite före 22 ikväll. Tog min sommar-springdräkt våt ifrån tvättmaskinen, för ja, jag har bara ett sådant set. Sprang. Sprang så hårt jag kunde i sådär en halvtimme runt "våra" ängar och åkrar här omkring. Det är nog den bästa medicinen. Feelgooden som kommer då musiken dånar i öronen (fast jag HAR minskat på volymen sedan unga år!) och man springer framåt mot solnedgången. Har jag sagt att jag älskar området!? Det är så man tappar orden då kvällshimlen är som vackrast. Så vackert, så mäktigt!
Kanske jag överlever morgondagen nu. Kanske jag tom. kan njuta av den underbara finska sommaren? Kanske jag kan njuta av mina underbara ungar som kommer att vara lyckliga över att återse sin pappa och få behålla honom för sig i flera veckor nu. För han har sommarlov. Äntligen! Kanske jag sku få lite hjälp här på hemmafronten nu? Kanske. Vi håller tummarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)