Han tänker bara på stenar och berg, rutter och kartor.. Det är ju perfekt klätterväder för tillfället och han är ju så "gammal" redan, det är hörni inte många år kvar av denna livsstil..
Jag tänker bara på att få njuta av solen, rensa ogräs, plocka blommor, njuta av knoppar, samla in av skörden..
Men så är det allt det där andra som kommer ivägen. Livet. Vardagen. Mat som måste köpas och tillrädas. Byk som måste tvättas, hängas upp, föras tillbaka till skåpen. Hem som måste städas osv..
Så förra veckoslutet sku vi dela upp. På lördagen sku jag gå till palstan efter att jag städat och på söndagen (då vi endå hade program med barnen) sku han få klättra. Därför sku jag också städa på lördag, medan de var ute. Problemet var bara att det dröjde halva dagen då de sku ut. Så det var redan långt in på eftermiddagen då hemmet äntligen var färdigt för ännu en hektisk vecka.
Passade på att föreviga de vackra bladen på växten jag räddade hem från jobbet då "typerna i grått" (alltså någå arbets-och hälsogranskningstyper) meddelade att man inte ska ha krukväxter på dagiset.
De skimrar så vackert på nåt sätt!
Just som jag fått ihoppackat alla mina saker som behövdes till palstan och höll på att pumpa luft i cykeldäcket för att kunna cykla iväg fick jag ett samtal av sambon. Trull hade "faceplantat", alltså sprungit, krockat ihop med brorsan och landat med panna före i asvalten. Nice. Så var det bara att vänta på dem, bära in den lilla stackarn med ett horn som stack låångt ut ur huvudet och lägga honom på soffan med en kallpåse på huvudet..
Alltså stackars barn vilken bula! Skinnet var nog SÅ utspänt igen. Och han var så ynklig där på soffan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir så glad för varje kommentar! :)