En utfärd i ämbaret

De har ju varit sjuka, våra fiska, vet du som läst här ibland. De har vita fläckar som blir hål, skrapar sig mot bottnet, fenorna delas, blodådrorna är röda och synliga och de andas konstigt. De har redan fått fyra olika mediciner och vattnet ska bytas ofta samtidigt som man putsar bottnet. Oron är stor fast det väl är ett rätt bra tecken att de hålls vid liv.
En som jobbar i en akvariebutik har varit riktigt sur då jag inte hämtat fiskarna till hennes arbetsplats för att kollas under mikroskop för parasiter. Nå nu senaste lördag fick jag äntligen hjälp av min mamma för att komma till Vanda i en varm bil (har ju inte precis velat åka buss i några timmar med en fisk i ett ämbare).  Fångade alltså en rädd fisk i håven på lördag morgon och stoppade den i ett ämbare. Det var den som haft flest symtom, Läikky, som fick åka på utfärd.

Väl framme fick vi veta att hon som sku kolla hade försovit sig. Så stackars Läikky fick hänga i ämbaret längre än planerat.. Under tidensom vi väntade fick vi som enda kunder gå omkring och kolla på alla fiskar i butiken i lugn och ro. Vilka fina fiskar det finns!
Tyvärr hittade inget konstigt på fisken. Hade nog hoppats på ett enkelt svar. Nu är det hela ju ett mysterium för inte ens de olika, starka, medicinerna har hjälpt mot symptomen. Vattnet borde också vara ok nuförtiden då jag lärt mig lite om vattenkemin och har börjat testa det regelbundet med olika provrör och ämnen. Hifistelyy som sambon säger.
Efteråt hade Läikky igen fått nya knottror/nippor som såg onda ut. Kanske han har känslig hud bara?!

glad över att vara hemma igen..

Tråkigt var det nog att inget enkelt fel hittades. Men o andra sidan fick jag bevisat att det inte är mitt fel att de ännu också är sjuka. Jag har verkligen försökt mitt bästa. Hon sa att det kan vara nåt som tex. en virus, men mot det finns det tydligen inget botemedel så det är bara att hoppas på det bästa. Så det gör jag nu!