Hur i fridens namn ska vi hinna i tid. Tre dagar i veckan klockan åtta. Vi som just och just hunnit till nio till förskolan, då vi kämpat. Inga morgonpigga föräldrar bor i detta hus. Men vi ska nog klara det. Tänk, en liten skolelev bor nu här med oss. Fast det var nog tur att vi väntade ett år med det. Nu är han mogen. Ett extra år med lek behövde han helt tydligt.
 |
| snyggaste väskan |
 |
| lite morgonrufsig |
 |
| lite före nio |
 |
| min stora pojke |
 |
| klass 1 |
 |
| hem-hämtaren Cody. |
 |
| han måste vänja sig vid skolresan nu igen |
Storebror borde ha börjat på ettan nu i år, men vi beslöt oss också för att vänta. Nu är han en stolt förskolepojke, och börjar i riktiga skolan nästa år - och då i samma byggnad, så förhoppningsvis blir det inte så nervöst sen.
SvaraRaderaJag tycker att det är bättre att vänta om man är ens lite osäker! De hinner nog gå där tillräkligt länge sen! Ett år extra som "bara barn" är viktigt för de små som inte är riktigt mogna!
SvaraRaderaHan gick ju också i förskola (i två år då) i samma byggnad, så människorna och huset är bekant.