måndag 6 oktober 2014

PARTY!

En viss fyraåring sku ju ha kalas också! Inte för kamrater, tycker inte han behöver sådant än (och jag ORKAR ju inte!), men för vår stora släkt. Över tjugo brukar det bli om alla kommer, men nu visade det sig bli aderton denna gång (fast det visste jag ju inte förrän de var här).

Sambon hade megaparty på jobbet natten innan. Så han var borta hela lördagen också då han höll på att fixa till det. Och så kom han hem efter sex på morgonen, då han städat färdigt. Så lät honom sova typ hela söndagen också.  Det sku alltså bli att ordna allt själv, eller inte alls. Nästa veckoslut blir det nämnligen bröllop, så vi kunde inte skjuta upp heller. Var inte säker på hur jag sku klara mig med livet i behåll. Hushållet brukar ju vara ett totalt kaos på fredag, efter en veckas förfall. Så det blir att både städa, shoppa allt och baka. Med barn hade det kanske inte ens lyckas, men nu var farföräldrarna väldigt snälla och tog alla tre över natten till dem. Phew!

Det är ganska mycket man får baka och laga för tjugo. Och så ska det vara glutenfritt och vegetariskt förutom det andra. Roligt är det ju, i princip. Men blev lite stressigt då jag tio före elva på kvällen, mitt i baket, märkte att äggkartongen på bordet inte innehöll några ägg, och sockret höll på att ta slut. Rusade efter cykeln i förrådet och susade till Alepan. Tur ligger den så nära! Skrattade åt att det var grym kö där just strax före elva.. Att man började bli lite trött märktes tex. då jag sku laga den ena glutenfria morotskakan (försöker använda upp av våra morötter). Vispade socker och ägg och hällde i - vanligt mjöl.. Skopade ur så mycket jag kunde (han dör endå inte av vanligt mjöl..) och hällde i av det glutenfria istället. Heh.

Hann just ungefär bli färdig tills gästerna kom. Men då hade jag fått skicka sambon efter morötterna till palstan, hade jag gjort det så..

Det blev en stund av samvaro gäster emellan, då jag endå hade en hel del sista minuten grejjer att fixa innan vi kunde säga "varsågoda".

 Så åts det. En massa. Hade gjort massor med pastejer och de tog slut i ett nafs. Var glad åt att de med svampfyllning (pappas plockade) fick beröm. Det är ju så lätt att göra (hade ju köpt färdig deg!)  och tyckte själv också de blev goda.
Och så togs kakan fram. Den som slukat en stor del av tiden som förberedelserna tagit.. Men den nöjde firaren gjorde att det var värt det! Trapps kommentar senare på kvällen likaså.. "Mamma kan du berätta receptet så jag kan skriva upp det, vill ha samma kaka på mitt kalas!"
 Han blåste. Och frustade. Blåste och frustade. Och då han var klar fick jag torka av lite dregel från kakan. Tur var inte min minsta syster på plats, hon hade nog inte klarat av att ens se på sådant bakterieflöd.. Men tja, vi är ju släkt och så, så som tur lämnade inte folk oätet bara för att han blåste så flitigt.. Fniss. Fattade förresten att ta vår badrumspall till bordet, så han kunde stå på den för att räckas upp. Lilla plutten.

Han hade beställt en shokokaka. Så jag gjorde en. Bottnet lade jag kakao och shokosmulor i. Första lagret fyllning var pätkis-färskostblandning och det andra vitshoko-färskostblandning. Och så blandade jag resten av vitshokofyllningen med grädde för att spackla under marsipanlocket. Kände mig nästan proffsig då det nuförtiden känns självklart att ha också det där under locket. Inte hade jag det förr inte.
O ja. Var nog helt nöjd med min pet-kaka. Fick tom. Rust-eze läsligt!

 Så fick den duktiga ungen öppna hans pakethög! (han frågade bara en gång vid första paketet om han får öppna dem nu, men då vi sa nej så väntade han snällt till efter kakan!)
En massa fint fick han! Böcker i ett fint paffmuminhus han nu lekt med en massa, en angrybirds kokbok, kläder, en liten trumma (han älskar att trumma), några bilar, en stor Make-lastbil och så bjöds han och hans familj på cirkus nu på torsdag. Och han öppnade paketen så försiktigt och fint. Ville inte söndra pappren. Tycker det är ganska sött! Ofta sliter ju barn bara upp paketen!
 Och jag kände mig fin i mina orange kläder. Så ni får en underbar selfie på mig, var så goda!

Nu sku jag önska att jag kunde säga att det är länge till nästa kalas. Men nej. För om en mindre än en månad har vi en stor pojke som fyller elva. Elva!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Blir så glad för varje kommentar! :)