Solsken och personligt bästa

Det var nästan så att solen kom fram bakom molnen igår. Redan den sagolika röda himmeln som syntes innan vi gick mot klubben till nio fick mig på aningen bättre humör efter en lång natt med lite sömn..

Kom hem och vilade en stund och gick ut med Trull för att bli i parken med Trapp och honom. De har börjat öva på dethär med att klä på sig själva efter klubben. SÅ praktiskt då man inte behöver gå in med småttingarna som ju rusar iväg och leka med sina våta skor och tjuter då de tvingas ut tillbaka.

Solen, ni ser ju!!
Inte kändes kölden heller så illa som termometern visade, fast det alltid blåser här vid åkrarna.

Trapp lekte med klubbkompisen en lång stund. De susade runt parken och hittade på bra lekar utan att ens bli osams som de ibland brukar. Trull däremot ville mest hänga i famnen.. 

Tog igen mig hemma en tid innan jag bestämde mig för att idag ska det göras! Så jag letade fram skridskor och hjälmar, yllestrumpor och tunna mössor och fick ungarna påklädda. Iväg mot isen! 

De hade små baracker där i år, härligt att knyta skridskor utan att fingrarna frös till is! 

Det gick bättre än jag tänkt mig för dessa. Den lilla däremot var inte alls intresserad och fick istället klättra på jättesnöhögar under tiden. Med hjälm på. 

Trapp förevisade hopp. 
Medan jag packade ihop utrustingen frågade han mig om han fick klättra ännu en liten stund och jag sade ja. En stund senare vände jag om mig och såg honom linka mot mig med förvridet ansikte. Han hade hoppat från en snöhög som grävskopan liksom skurit av på mitten, minst två meters höjd -rakt ner på den hårda isen. Idiot! Fort ner i vagnen och hem för att kolla skadan. Som tur verkade det bara ha tagit hårt på hälen, han har ännu ont undertill men antar att man inget kan göra åt den saken.
Hoppas han (och Tripp) lärde sig en läxa!

Då de somnat gav jag mig ännu ut på en skidtur. Tror det var först andra gången för denna vinter. Men det var perfekt. Lite snöfall, vackra landskap. Kom hem två timmar senare till min förvåning (har aldrig klocka med mig). Vågade prova på nåt nytt också. Var jättestolt då jag "friskidade" i nästan en kilometer, har aldrig gjort det förr. Men nu var ingen annan i spåret för att se mig och min dåliga stil. O inte nog med det! Efter ett varv i skogen (obs, jag FÖLL INTE i den branta backen med kurvan denna gång!!) friskidade jag samma uppförsbackesstäcka på nytt!! Jee! Det andra personliga bästa (för i vinter) var då över fem och en halv timme i friska luften. Härligt!!