Googlade lite namnskyltar och varningsskyltar och hade roligt då jag pysslade ihop dessa. Barnet verkade också nöjt och gav tom. komplimanger!
Så sku skyddsdräkten göras läskig. "Mera blod mamma, mera blod! " Och jag sprättade på mera fingerfärg på strategiska ställen, handmärken och allt. Roligt projekt, sådär äckligt och annorlunda.
Och så följande kväll då färgen torkat, var det dags att klä upp sig. Vi var nog nöjda båda två! Ebolaläkaren som var projektets bakomliggande idée.Den yngre fick ännu nöja sig med att vara vampyr. Men en ny kåpa fick också han i år och så hittade jag äntligen fakeblod förutom ansiktsfärgen. Han hade svart under ögonen också, fast det inte syns så bra. Han var också nöjd!
Och jag kan tala om för er att folk på vägen tittade på oss ett par gånger då vi åkte iväg med bussen..
Den äldsta skildes åt ifån oss redan i god tid innan skolgården, medan den yngre helt tydligt var lite nervös. Mörk kväll, utklädda skolkamrater och så hittade han inte ens någon kompis i det utklädda vimlet. Så vi stannade kvar i sådär tjugo minuter med Trull innan vi fick den äldre broderna att ta ett broderligt ansvar över lillbrorsan så vi kunde gå. Och de hade haft det roligt och allt hade gått bra! Min mamma var så snäll att hon hämtade dem med bil då discot tog slut så de hann hem i rimlig tid, vår buss går jätte sällan på kvällarna och jag var ensam med Trull. Tack för hjälpen! Så kunde de vara enda till slut, vilket jag lovade Tripp förra året.
Åh, så spännande!
SvaraRaderaOch roligt! :)
SvaraRadera