Dagens andra julfest

Ja igår var det också skolans julfest. Eftersom det brukar vara ont om sittplatser och vår yngsta är lite av en uppträdare och vi var rädda att han sku stå på scenen med alla de andra (utan att ha övat orden) så bestämde vi att bara jag sku gå tillsammans med Trapp. Men Trapp hade en lång dag och valde till sist att stanna hemma med lillebror och sambon. Jag kom hem lite över fem från föregående ställe och tjugoen över måste vi gå iväg till bussen med Tripp för att hinna på julfesten. Nå just den bussen kom för tidigt.Men vi kom som tur just i tid till skolan..
För en gångs skull fanns det gott om sittplatser för familjen, men på elevernas bekostnad tyvärr. De fick inte sitta i salen. Vilket jag tycker kändes rätt dumt. O då de tidigare önskat att bara en förälder per familj kommer så var det ju lite onödigt då det var rader tomma nu..

En riktigt fin julfest. O för första gången fick jag helt bara sitta och titta ifred!

Men mamma, du sa ju att vi hade bråttom! Ja,ja men ibland går skönheten framför skyndande, och så tog jag en bild av min söta son framför den sagolika lilla kyrkan på vägen.

Lucia var fin. Här kunde Tripp ha varit med om inte han gått om förskolan. Därför kändes det extra rörande att se alla de bekanta ansiktena, allvarliga inför den stora uppgiften.Nästa år är det Tripp som går på trean och får vara med i Luciatåget. <3
 Tripps kompis spelade modigt och fint (faktsikt helt rent!) en sång på blockflöjt och Tripp var så stolt över honom! Tänk att han är min vän!

Nytt för i år var ett väldigt fint uppträdande av ett gäng små flickor (isprinsessor) med färgade band de viftade på. Vackert! 

Min lilla tomte såg man tyvärr inte så mycket av där han stod inklämd i ett hörn bakom en mycket längre klasskompis och dessutom med en stor papperssnöflinga framför ansiktet största delen av tiden.
Deras musik tog slut mitt i pga. tekniska besvär men de fortsatte sjunga och dansa till publikens applåder. Men oj du milde så ledsen han var efteråt. Han som varit så himla nervös redan innan..


Efteråt missade vi igen just bussen och hamnade vänta på nästa i över tjugo minuter i kylan. Nå. Hann fota oss och han hann leka i snön. Jag som inte ens hunnit äta lunch öppnade en chipspåse vi köpte på vägen för att inte kollapsa och var glad att jag hade utebyxorna på mig. 

Kompisfoto 

Min fina,fina nioåring.

Det var riktigt skönt att hengaile med bara honom igen, för första gången på länge. O så tog jag en del bilder på honom för det blir ju mest bara taget på de yngre nuförtiden då jag hänger mest med dem om dagarna. Hemma var vi alldeles för sent, efter nio och så sku han ännu äta. Stackarn var nog rätt trött då jag väckte honom idag för att gå på betygsutdelning.

Men NU har vi ledigt!