Ett kalas som ser ut som en själv

Skrev ju om det i ett tidigare inlägg. Att båda föräldrarna firade sina födelsedagar i slutet på mörka November. Pappa slog till stort medan mamma var på utlandsresa och bjöd in ett gäng för att fira med honom. Men det var inte helt vilka vanliga gäster som hellst. Det var för varandra främmande människor i en salig röra gällande både språk,nationalitet och intressen. Pappa gissade nog att det sku gå bra, men lite lite nervös var han kanske endå över hur de sku komma överens, och om de sku hitta ett gemensamt språk. Det var bl.a. finska, svenska, Iranska och Italienska som talades bland gästerna. Ja och självklart engelska som de flesta ju kan.
Kvällens tema var musik. Pappa sjunger och spelar ju, och flera av hans gäster också. Så vardagsrummet hade han fyllt med mikrofoner, högtalare och annat nödvändigt för en bra kväll i musikens täcken.

Sniff tog det lugnt i köket medan huset fylldes med folk. Den brydde sig inte alls. Antar att det kan vara nyttigt med hängöron ibland.

Det var förrätt och mat, ost och efterrätt, som sig bör. Mycket gott och mättande.

Själv hade jag bidragit med två ostkakor. Den ena med lite vintrigare dekorationer, den andra med årets sista krassblomma från balkongen. Märk väl, detta var sista veckoslutet i november. 

Champagne, såklart.

Det var helt megaduktiga (och flera av dem var ännu unga) pianister, violinister och gitarrister och så sång. 

16 år och väldigt duktig på att spela! 

Älskar när fingrarna flyger fram på strängarna. En dag ska jag också kunna ens lite! 

Mest impad var jag av pianisten och den unga gitarristen. Violinisten var redan pro hon med men tycker på nåt sätt det inte är lika lätt att sugas med i fiolmusiken som gitarr och piano. Fast den som spelar sku vara hur bra som hellst. Pappa fick fint alla att sjunga med i flera sånger och annors var det mest han och en annan kvinna som sjöng. Ja till och med jag sjöng ju lite till sist!
Gillade att alla så fort blev bekanta med varandra och stuntade i små språkomvägar eller totalt olika liv. Det var en varm och bra stämning som pågick fram till småtimmarna. Själv fick jag skjuts hem kring tolv men det hade ännu blivit en del kvar för att spela lite bordsfotis också innan de åkte hem.
Det värmde också hjärtat då pappa sa att detta nog var det bästa födelsedagskalas han haft! Så ska det ju vara! <3