torsdag 2 februari 2012

Att kunna klättra

Ja för tillfället försöker vi minnas att fälla ner alla stolar ingen sitter på.. Där satt han förnöjt med hälften av kroppen i en stor vattenpöl och baken på en tallrik med ketschup på.. Unge!

2 kommentarer:

  1. Ha ha ha ; ) Det där är såååå bekant det där eviga klättrandet.
    Nicholas klättrar han med överallt och uppför allt !!Man går ständigt med hjärtat i halsgropen !!

    SvaraRadera
  2. Varför minns jag inte att de andra sku ha varit såhär hopplösa?! :) Det värsta är ju just det att han kommer upp men inte ner, eller så bara stiger han ut i tomma intet eller sitter med ryggen bakåt,så långt på kanten att man undrar hur han ens hålls där. O säger man nej skrattar han och klättrar upp ännu lite snabbare. ;)

    Varför vågar jag inte ens hoppas på att han lugnar sig då nyhetens behag bleknar.. :)

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)