torsdag 7 juni 2012

5

Hur kan tiden ha gått så fort?! Det var ju som igår, den varma sommardagen som inte kändes som alla andra. Dagen då jag satt och kände mig lite konstig. Jag sku gå till palstan men satt hellre hemma med min förstfödde och tog det lugnt. Vid ungefär denna tidpunkt kom vi till kvinnis med svärföräldrarnas skjuts medan Tripp åkte vidare till dem. Jag sku bara kolla om nåt var på gång, inte kändes det ju sååå farligt. Men jag var redan sju cm öppen då vi kom fram. Om två timmar kom den finaste, perfekta, lilla babyn upp på mitt bröst. Ute sken ännu solen och allt var perfekt. Älskade, älskade barn du vet inte hur lycklig jag är över att du är här i vår familj. Temperamentfull och med stubin som smäller på en nanosekund men då du är glad vinner du solen och då du älskar älskar du med hela hjärtat.

Grattis på din femårsdag finaste ungen min!!

3 kommentarer:

Blir så glad för varje kommentar! :)