fredag 3 maj 2013

Ballonger och ett uselt butiksbesök

Vi valde ut våra ballonger redan på måndag med de två yngre. Den äldsta hade åkt in till stan för att gå på bio med pappan och han fick bara utbudet upprabblat i telefon. Tur nog verkade han mer än nöjd med ballongen då han fick se den.
Själv hade jag inte varit med om ett så horribelt butiksbesök på länge. Den lilla är ju alltid så väldigt duktig då man är på tumis med honom. Men lägg till lite ballonger och en upphetsad storebror samt en halv miljon (nå nästan!) vappstinna människor i Prismas gångar har du katastrofingredienserna färdigtdukade.. Helt hemskt. Först blev han ju helt galen av alla valen han måste ta. Motorcykel eller haj, McQueen eller Tuomas Veturi, grävskopa eller traktor.. Han hade nog velat ta hem dem alla! Så valde vi skor, det var ännu helt ok, där flockades inte människorna som på matavdelningen. Där blev det kalabalik. Han rusade runt med brorsan och jag var säker att han försvinner i folkvimlet. Han moikkade glatt på alla upprepade gånger och folk log ännu mot oss. Försökte upprepade gånger få ner honom i vagnen men han klättrade ur trots sele under fruktansvärda vrål. Så fanns det ju en risk att han gör sig illa/stryps på selen då han slängde ut sig fast den ännu satt fast i vagnen, eller att hela kärran välter.. Så jag lät honom gå. Han sku sätta allt i korgen, som han brukar. Men nu ville ju Trapp också hjälpa till. Och jag ville inte ha två eller fler av varje produkt. Och Trapp är inte den som slätar på marken under lillebrors fötter precis.. Så det blev bråk. Och det blev skrik. Och VRÅL. Och tårar. Många tårar. Samt många, många blickar.
Genomled matuppköpen. En man kommenterade att han var glad över att han lämnat de sina hemma. Jag svarade att jag tyvärr inte haft nåt val..
Han fortsatte vråla. Trapp hade sett sin favoritballong i Tiimari så vi måste ännu svänga in där. I sista minuten. Han fick den sista fina dinoballongen! Tanten i kassan visste också hur man får tyst på skrikande små barn och frågade om hon får bjuda dem på slickepinnar. O kära nån, visst fick hon det! Slet upp pappret och satt den i handen på den (igen) fastbundna ungen med hes, skrikande, röst i vagnen. Tystnaden lade sig direkt! Aah.

Man kunde ju tacka lite högre makter över kassafrökens idé. Annors hade det ju varit trevligt att ännu klämma in sig i bussen med det skrikande barnet samt tre stora ballonger. Nu gick det ju som smort (nå nästan).

O hem kom tre fina ballonger!

Nån var inte bara lite nöjd över sin Tyrannosaurus. Den sover med honom inatt..

de stora valen 2013.
Vappen var jag ensam hemma i feber. Bytte vatten och putsade alla akvarien och tog det annors bara lugnt (förutom då de där hemsysslorna som aldrig, aldrig tar slut och bara kan lämnas ogjorda). Som festmat åt jag nåt jag längtat efter en tid redan. Sallad. Med halloumi ost, cantaloup melon, rucola, minitomater, sallad och gurka. Samt lite räksallad från Lidl som sås på. Så. Himla. Gott! En rätt tråkig med helt skön vapp alltså. Barnen och sambon var som vanligt hos farföräldrarna. Deras farbror har födelsedan den 1 Maj så det brukar alltid firas lite.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Blir så glad för varje kommentar! :)