lördag 25 maj 2013

Dag som dag..

Sov kanske fyra timmar inatt. Bestämde mig igår för att joina städdagen och gå och sälja på loppis idag.
Blev väckt där efter sju av bråkande barn. Vilken charmig väckning.. Ingen kaka och sång på sängen här inte. Det var alltså min födelsedag. 31 år. Hipphurra! Fast så ringde pappa, och sjöng också!
Räknade kassan och packade ner det sista. Väckte sambon lite innan vi måste åka iväg. Han hade som tur varit så trött igår efter dubbeltur att han åkte hem med jobbets paketbil. Nu perklade han sig dock mycket högljutt över valet. Och över mängden saker som sku iväg till bilen. Samtidigt som han vill bli av med stuff. Lite svårt att bestämma sig? Nå under grymtande hjälpte han mig komma iväg till närbutikens torg där ett av många av dagens loppisar hölls.

Vid lunchtid kom mamma och hälsade på vid mitt hörn. Med en underbar bukett! Det bästa med dagen!

Då hade också barnen kommit för att "hjälpa" (dvs. härja och bråka). De stannade tyvärr där tills det hela tog slut kring två. Då var jag redan helt färdig med dem..

fast en stund var de snällt. Då de fick klättra i pakun vi höll på att packa in sakerna i.
Men så kom brudparet ut ur kyrkan. De som hade sin bil bakom pakun. Så sambon åkte fort iväg med den för att undvika att fastna på för många bröllopsbilder..

Så jag blev med de två yngre. Och gick till butiken. Ett stort misstag denna jobbiga dag. För då blev det bara tio gånger värre..
Hemma igen brast det totalt för det mellersta barnet och han gick på helt tokig. Jag som hade bett dem städa medan jag var borta var inte bara lite besviken då jag kom hem. Jag visste då att det inte sku bli nåt palstabesök för mig (vilket jag också önskat till födelsedagen). Istället började jag städa och fota osålda saker till FB-loppiset. Medan sambons nerver brast och han och den äldsta åkte iväg till farmor och farfar på hermoloma. På min födelsedag. Här rann det nog en del tårar redan. Jag vet ju att de inte är bra på att fira, men NÅT kunde de ju ha gjort, eller ritat ens en bild. Liksom tänkt på en. Inte så vuxet kanske, men nog är man lite besviken, för att vara helt ärlig. Snyft.

Nå. Nästa år fyller jag ju igen. Kanske då?

6 kommentarer:

  1. Vuxen eller inte, jag tycker alla förtjänar att bli uppvaktade eller åtminstone påtänkta på sin födelsedag! Stort grattis!

    SvaraRadera
  2. Tacktack! O jag är nog inne hos dig med fast jag är så dålig med kommentarerna. ;)
    Här kämpar tom. 9-åringen med knutarna oftast, så han är nog tidig och duktig er lilla fotispojke! <3

    SvaraRadera
  3. Oj nej Det låter som en dag ingen önskar sig.Grattis i efterskott !

    SvaraRadera
  4. Nå, på kvällen fick jag min realitycheck. Hade ju glömt att en liten änglaflicka var född på samma dag. Hur hennes mamma kände sig igår då bara två av alla vänner (och ingen i närmaste familjen) mindes den lilla älvans födelsedag vann nog min feelis. :(
    Men tack! :)

    SvaraRadera
  5. GRATTIS GRATTIS i efterskott !
    En varm födelsedagskram får du av mig ; )

    SvaraRadera
  6. Jee, kram till dig med! Hoppas ni får ha det skönt! O vad tur att Mats kunde rädda damen i nöd. :D Tu nog vande jag mig med dem då jag fick barn och inte bara kunde springa iväg längre. ;)

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)