Nagelsaxen

Tutt-Lisa tycker inte man ska klippa egna barnens hår om inte man är utbildad eller har talang. Vet inte om jag har nåtdera men har själv varit till frissan senast typ 2004 och har sedan dess klippt både mig själv,sambon och pojkarnas hår. Det är inte bara pengarna som lett till detta. Tripp var hysteriskt rädd för saxen tills för typ ett år sedan och så tycker jag det är onödigt att sätta ut summor på hårklippning då man kan göra det lika bra själv. Blir det lite snett eller konstigt, so what? Man kan väl leva med det i några veckor tills det vuxit ut igen? Värre är det då barnen klipper sig själva, då blir det ibland lite sådär...
Nu på lördag ville Tripp att jag sku klippa kort hår till honom. Så jag gjorde det. Med sax. En riktigt hårklippningssax endå. En maskin har vi men den är ur-usel och river bara loss typ ett hårstrå i gången så med min son som har hår så många säkert kunde vara avundsjuka på honom sku det ta för länge. Nästa gång jag tar mig till en större butik ska det skaffas en bra hårklippningsapparat! En bra investering i denna familj tror jag. Det blev ok. Men stackars,stackars barn. Hans kort hår och mitt kort hår skiljde åt sig en hel del. Han hade väl tänkt att jag sku ta bort lite från ändorna eller nåt för då jag var klar och han så sig själv brast han ut i hjärtskärande gråt. :( Då hade jag ännu frågat flera gånger att ska vi inte ta och lämna lite längre framtill.

såhär såg Trapp ut på våren då han klipptes "lika som Niilo" (hans klubbkompis) Lite rufsig och vild,som han själv.