måndag 16 januari 2012

Då kölden kom

Var väl förberädd på morgonen. Hade ursnygga (hahaha) kuoman på fötterna,den gamla pipon (har inte behövt mer än yllehårband hittills), täckbyxor (nya, köpte dem för -50 på rean på lördag!), ylleunderställ och tröja samt tjocka vinterrocken på då vi åkte mot skolan.
Promenerade runt i Kottby i 45 minuter medan jag väntade på Tripps hälsogranskningstid som var klockan 10 i skolan. Han hade vuxit fint, och hörde för första gången nåt på hörseltestet. Hih. Tur var det ju att det också blev uppklarat, tänk om han verkligen inte hade hört! Men nja, har nog fattat det själv, att han hör alltså. Sprutan fick han också, modigt. Han har inte varit på någon slags hälsogranskning på flera år nu så det var ju bra att kolla lite,att han växer och tjockar till sig.

Sådär -9 räcker tydligen för att fransarna ska frysa

Åkte hemåt. Kunde inte motstå att stiga av på en hållplats vid forsen. Där finns ett träd jag velat fota i flera veckor. Aldrig orkar jag dock stiga av där med pojkarna. För att vara helt ärlig är jag rädd att någon faller i. Är lite rädd för forsar. Men nu var jag ensam då Tripp ju blev kvar i skolan och hade en stund på mig innan vi sku iväg till Trapps klubbkompis, Trapp,Trull och jag. De var hemma med pappan. Hade en tung matkass i handen men det hindrade inte mig från att traska omkring och försöka hitta en bättre vinkel att fota trädet ifrån men det var helt omöjligt. Från vägen fick man inte en bra bild då det var så mycket vattenånga i vägen. Men oj vad där var fint! Förra året var det ännu vackrare (måste visa bilderna i ett senare inlägg), men nu var det nog tillräkligt för att imponera! Mäktigt, det är det, mäktigt!

Hållplatsen var också vackert prydd
Såhär ser det ut från vägen där vi åker förbi nästan alla dagar

Iskonst

och mäktig fors. Ljudet går rakt in i benmärgen på mig, dens styrka är så otrolig.

och det där trädet som är så fint är nog finare på plats, en dag då solen orkar ta sig fram lite.

Ja, så gjorde jag nåt annat också ikväll som har med köldgrader att göra.Jag (!)  Skrinnade !!!! Hon som inte rymmats in i sina skridskor sedan äldsta sonen föddes för åtta år sedan (Ja foten blev större och bredare då!) drog på sig det nya paret hon köpte för en struntsumma på Prisma och staplade,vinglande ut på isen. Som  banmbi. Eller kanske mer som Pumba (du vet, Timon och Pumba, från Lion King). Tackade lite högre makter att de just släckte belysningen då jag kom fram till sportplanen och att de som spelat ishockey gick hem. Jag var ensam med min skam. Men det blev bättre. Brydde mig nästan  inte om det faktum att isen nog knappast borde ha kallats is. Skrovligare får man leta efter. Med traktorspår och ojämnheter, alltså ställvis var ju nästan sanden igenom. Men jag bara njöt av att hållas på benen, ja tom. skrinna rätt hårt, runt och sicksack över planen i sådär en halvtimme innan det var dags att ta mig hem. Nu får vi se riktigt hur möra vristerna är imorgon om de varit såhär sjuka hittills.. Man kan ju lite hoppas att det hjälper med skrinning, där hamnar de ju göra lite "nya" rörelser.

2 kommentarer:

Blir så glad för varje kommentar! :)