måndag 19 mars 2012

En helt tydlig måndag

Det snöade slask på morgonen, riktigt ordentligt. Fortsatte hela förmiddagen. Det blev vitare och vitare. Urk. Som tur slutade det innan vi måste iväg efter Tripp, det mesta hann till och med smälta bort. Tur! Det pärttade tillräkligt att sambon meddelat att han hamnar jobba kväll också förutom morgon, det hade blivit någon missuppfattning med hans jobbkompis. Så så mycket för den delade vardagen igen.. Trapp var på uselt humör hela dagen och jag likaså. Trull bajsade då jag fått på honom alla kläderna och vi inte sku hinna till hämtningsdags om inte vi hoppade på bussen just då. Stackarn. Borde nog ha bytt innan vi for. Det blev nämnligen ingen snabb tur.. 
Då vi kom till skolan kom Tripp ut på trappan -Mina glasögon gick sönder! Sväljer klumpen.Tar ett andetag. Som tur var det bara linsen som ramlat av då skruven som håller bågen på plats hade lossnat. Men vi hamnade ta en tur till närmaste glasögonaffär för att få skruven ersatt, han kan ju inte se nåt på lektionerna eller göra läxor ifall han inte har glasögonen. Fem euro. Istället för närmare tvåhundra. Thank God! 
Då sambon kom hem där före tio gick jag ännu ut och springa, förtio minuter, bättre än inget. Dessutom hade jag nog rätt möra ben redan innan efter gårdagens hårdtempo länk. Men oh så skönt att komma ut igen! Det gjorde nästan inget att jag flera gånger hamnade springa genom små isvattensjöar då vägarna här inte är i så vårigt skick än. Hade på mig de skorna som andas bättre.Alltså forsade vattnet in. Niice..Men genom snö hamnade jag nog springa bara någon futtig kilometer. Härligt! Snart är det torra vägar! (Tänk positivt, strunta i metershögarna av snö på båda sidorna av vägen!)  Sen pratar vi inte om att jag förfrös låren. Igen. Nog är det konstigt att jag aldrig lär mig. De tunna trikåerna med ett par långa underställsbyxor under räckte inte då det regnade isvatten hela tiden.. Men kunde inte annat än småle åt min dumhet. På sommaren bränner jag alltid samma ställe på låren och på vintern förfryser de alltid ett par gånger. 

Då vi kommer till Kottby hamnar vi gå längs med en väg kantad med någå förfärliga buskar. På vintern lyckas traktorerna alltid slita av av dess kvistar  (se bild ovan) som sedan ligger förrädiskt och lurar där i snön/slasket för att ta kol på dina lufthjul. Därför använde vi den äldre sittvagnen med gummihjul  medan sambon var borta. Vi hade inte "råd" att få punktering, det är så lång väg till skolan. Men idag tog vi fram den finare vagnen igen,den med lufthjul. Dessutom bytte jag håll på sittdelen, så han nu ser framåt. Hoppas det sku hjälpa ens lite mot vagnhatet. Åtminstone hölls han rätt lugn idag, så länge vi hölls i farten. 


Nu i säng. Sov gott! Hoppas det var veckans dåliga dag, att det bara lättar nu. Thumbs up!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Blir så glad för varje kommentar! :)