tisdag 13 mars 2012

Tisdag

Klubbdag. De små hade grilldag. Först fick de bara gräva fram grill"gropen" under snön. De sku ha egen korv med och så sku de grilla pinnbullor. Men bulldelen hade tydligen misslyckats på nåt vis så de fick ingen. Tydligen hade det mest bara rykt ur elden, åtminstone stank alla klubbisarna rök.
Efteråt stannade vi bara för att äta lunch innan vi måste iväg till tandläkaren.  Lyckades faktiskt få tid till tandläkaren mindre än en vecka efter att jag ringde! Det var värt telefonkön alltså! Men stackars Trull då munnen sku kollas, nå åtminstone var det relativt lätt att kolla tänderna medan han tjöt.. Goda nyheter fick vi dessutom, de gråa ränderna på nedre framtänderna tycks inte vara självorsakade (av tandgnisslandet), läkaren trodde nog att det berodde på nåt annat vi inte kan inverka på. Skönt! Har redan hunnit vara lite orolig över att det är emaljen som slitits bort och tänkte redan att han stackarn får tänderna fulla med hål om en tid. Men detta är då inte fallet!

Spring i benen

Efteråt tänkte vi att vi slår två flugor i en smäll och går och ser ifall det sku finnas någon sjuksköterska på plats för att kolla en klump på huvudet,bakom örat, på Trapp. Den dök plötsligt upp för någon månad sedan. Tänkte först att det var tex. en irriterad hårrotssäck eller liknande men då den inte försvunnit och nu är torrare och ändå inte försvunnit (och också börjat klia) så vill man ju veta VAD det är. Har hunnit fundera på de värsta alternativen också.. Gick alltså till infon för att beställa tid. Ja men vad tur, om en kvart har den jourande sköterskan ledigt. Vi blev förpassade till väntrum nr. 1. Förtiofem minuter senare började nerverna vara lite korta och ungarna svettiga av att springa runt-runt i korridoren.. Nämen OJ, hon hade sagt fel väntrum,och fel namn på sköterskan. Så där ser man, man ska inte alltid sitta snällt och vänta, borde väl snart börja lära mig det. Nå så kom vi till sköterskan som hummade och funderade vad klumpen kunde vara. Kallade på en läkare som hummade och funderade (och inte hade en blekblå aning om vad det var). Det bästa alternativet var en fästing (om det bara hade varit sommar), andra förslag var ett smultronmärke (dyker de upp vid fyra år?), en vårta eller kanske bara ett födelsemärke. Ja men tack, det var ju värt att vänta på att höra. NOT! Det är intei onödan det kallas för gissningscentralen. Men nåt positivt, läkaren meddelade åtminstone innan han gick ut att Trapp inte behöver antibiotika. Nehe, nåmen vad bra då. (Öööh?!)  Vi fick senare en ny läkartid till vår "egenläkare" till imorgon. Oh joy, väntar med spänning på vad han har för goda förslag. Åtminstone ville han kolla klumpen själv innan han skriver remiss för borttagning av vad det nu är. Ja gärna, man vill ju inte skrämma ungen med borttagning om det är nåt helt ofarligt. Men vår egenläkare är SÅ dålig! Då Trapp senast hade andnöd på natten tyckte han ju att det säkert berodde på att han är nervös innan babyn föds (det är alltså en tid sedan, går inte förutom i nödfall dit för att höra gissningar). Dagen efter skickade en annan läkare (ja vi gick tillbaka, tänkte nog att jag vet om han har jobbigt att andas) direkt Trapp att andas från någon maskin och så fick han en hög mediciner. Men ja, är kanske inte helt övertygad om läkaren vi ska till imorgon alltså. Men vi kan ju hoppas att han plötsligt vet nåt. Remisser är han åtminstone bra på att skriva, om man vill tänka positivt.

Detta var mängden av leksaker de hade att fördriva tiden med. Få se vilka bobbor de tagit med hem.

Inte så konstigt alltså att det slutade med att de rusade runt den roliga triangelkorridoren tills svettet rann..
Så åkte vi efter skolpojken och plogade oss fram genom sörjan. Ja och man tackar. Just som jag börjat acceptera att våren är på väg så kommer det snö och hagel, varvat med solsken (och samtidigt som solen skiner!) .Mycket märkligt väder alltså. Undrar var regnbågen höll hus, den sku ha passat in så fint tycker jag.
O alla var på dåligt humör. Min vänster fot har värkt ordentligt sedan i går och nu krampade också min vänstra axel på jag skuffade vagnen genom (sa jag det redan) den jä*la sörjan där också korgen under vagnen (med matkassen i) lossnade några gånger då den drogs så i slasket. TUR, imorgon behöver vi inte ta oss dit! Mamma för och klasskompisens mamma hämtar hem då Tripp för första gången på alldeles för länge får åka till kompisen efter skolan. Oj så han ser fram emot det! Det är en stor,stor nackdel med att bo så långt från skolan. Kompisarna bor ju alla så långt ifrån oss.

Trull tog en extra powernap då han tvingades sitta i kärran
O surisen såg så fin ut där bland det blå

Hemma har jag åtminstone nåt vackert att se på, köpte blommor åt mig själv igår då de såg fräsha ut.
För att rädda kvällen tog jag efter mammaspring och bakade bullar som lades i muffinformar. Min första gång. Men tja. Inte blev de särskillt vackra och runda inte. Hade antagligen alldeles för många på samma plåt, så de är alla lite fyrkantiga. Men smaken var som den brukar, alltså god, fast jag glömde lägga socker på innan jag rullade ihop dem.
Halv åtta, då jag barskt sagt åt Trapp att sluta gnälla och han sårad flyttade sig till soffan märkte jag varför han gnällde och klagade hela eftermiddagen och kvällen, han somnade direkt! Att han ska vara så envis! Han borde absolut sova dagssömn vissa dagar, just sådanahär långa tex. De vaknade halv sju och så var han ju ute hela förmiddagen med klubben,till läkaren, till skolan som ju blir flera kilometer att gå, ja man märker ju att han ändå är rätt så liten ännu. Fast dagssömn har han inte sovit sedan han var två, föruotm någon enstaka gång ibland. Han är helt enkelt för envis för att "ge upp" och sova. Det lider sedan både han och vi av..

Nu ska vi se om jag ännu sku orka dra fram den där steppern.

5 kommentarer:

  1. "nervös före babyn kommer", hahahahahahahaha. bästa på länge!

    SvaraRadera
  2. Men inte så bästa just där,just då då jag visste min älskling hade nåt fel och läkaren bara inte trodde på mig.Han hade ju lättare att var i upprätt ställning efter en tur i friska luften.Borde nog verkligen öva mig på att stå på mig lie bättre då det gäller. För jag är inte hönsmamman som springer där vid varje snuva,tvärtom, borde kanske kolla dem lite oftare tom..


    Men ja nu kan man väl lite skratta åt det. Eller gråta. Att det är dem vi lägger vår hälsa i händerna på då det gäller..Suck.

    SvaraRadera
  3. Ojoj, vilken rumba ;)
    Vi åker alltid in till Barnkliniken vid andnöd, som oftast hos oss råkar komma på jourtider.. Där tar dom nog en alltid på stort allvar. Men till hvc-läkarnas försvar får man väl säga att de har ett jättebreeeeett område de borde kunna om. Special-läkarna har sitt lilla område sen som dom kan allt om.
    Fast jag förstår dig, man blir frustrerad när det gäller ens små gryn <3 Hoppas ni får remiss till en kunnig specialist nu då!

    ..och nu blev jag riktigt bullasugen..

    SvaraRadera
  4. Oj, vilken dag....
    Hoppas ni nu hittar en bättre läkare.

    SvaraRadera
  5. Vi har lite jobbigt att komma till barnkliniken, man vill ju inte åka med så många bussar om barnet är sjukt. :) Han brukar också ha svårast på natten de gånger han är sjuk.
    O ja självklart de har mycket de ska kunna, men då det lite känns som om några av dessa inte ens riktigt sku försöka ibland. Eller som om jag sku kunna googla fram samma gissningar. Denna vår egenläkare är tex. väldigt trevlig och lugn, men vääldigt lugn är inte alltid bra det heller.Inget är någonsin nåt och koksaltslösning (eller vad det nu var, nå droppar i en liten flaska) hjälper väl till det mesta. ;) Det använde hans farfar också i ryssland. ;)

    O ja, som jag gissade så hade han inte heller en aning idag. Skrev bara en remiss någon annanstans. Så sen får vi väl kanske veta. :)

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)